Åtgärdsplan och elevvårdskonferens

Mapp med papper. Foto.

Det finns två viktiga verktyg som ska användas för att stödet till eleven ska bli systematiskt och möjligt att följa upp. Dessa är åtgärdsplan och elevvårdskonferens.

Som förälder ska du aldrig acceptera muntliga besked. Det är viktigt att det som beslutas om ditt barn dokumenteras. Så säger skollagen men det har visat sig att många skolor inte gör det.

Om skolan inte dokumenterar arbetet med elever som har särskilt stöd finns risk att:

  • Ingen minns vad som skulle göras och vem som hade ansvar.
  • Det inte går att följa upp hur olika insatser fungerar.
  • Det kommer ny personal eller ny rektor till skolan som inte förstår grunden till varför en elev har ett visst stöd.

Åtgärdsplan

Skolan ska skriva ner det stöd som eleven får och annan viktig information i en åtgärdsplan (kallas ibland också åtgärdsprogram). Som förälder ska du kräva att det finns en plan. Det är viktigt att det finns ett sådant dokument. Då kan alla läsa sig till vilka insatser som ska göras och man kan också se hur de ska följas upp. Skolan är skyldig att skriva en åtgärdsplan och utan en sådan är det svårt att veta vad som bestämts.

Se åtgärdsplanen som ett viktigt dokument som ska användas löpande. Så fort något ändras kring barnet bör det också noteras i åtgärdsplanen.

Det har visat sig att många skolor inte tar fram någon åtgärdsplan. Det är en vanlig kritik som ofta framförs av Skolverket och av Skolväsendets överklagandenämnd.

Elevvårdskonferens

För att samla alla inblandade parter så kan antingen skolan eller föräldrarna kalla till en elevvårdskonferens. Det är helt enkelt ett möte där man samlas för att diskutera situationen för en elev och för att komma fram till vad som kan behöva göras.

Föräldrar upplever ibland sådana möten som jobbiga. Där kan sitta ett stort antal personer från skolan och då känner man sig lätt lite ensam. Men även föräldrarna har rätt att bjuda in deltagare till mötet. Det kan vara psykologer, logopeder eller andra experter som barnet kanske träffar regelbundet. Det kan också vara andra föräldrar som har erfarenhet av samma typ av problem eller någon från den handikapporganisation man är medlem i. Tanken är att samla personer som kan bidra till att eleven får det stöd som behövs.

Någon bör skriva protokoll eller minnesanteckningar så att det blir lättare att komma ihåg vad som bestäms på dessa möten. Eftersom besluten ofta påverkar elevens åtgärdsplan, så bör dessa uppdateras efter elevvårdskonferensen.

Det är inte säkert att man kommer fram till ett färdigt resultat på en gång. Ibland behövs flera möten.


Annonser:

misa webbplats, öppnas i nytt fönster

LÄS MER HOS OSS

"Man har inte ork att kämpa för att få den hjälp man behöver i skolan, samtidigt som man kämpar för att passa in bland sina kamrater."

ur Andreas Cederboms krönika "När skolan kraschlandar ligger de funktionshindrade underst"

Till krönikan

 

Marie Thisted är specialpedagogen, som ser en utmaningen i att jobba med barn som behöver extra stöd och utmaningar.

Läs reportaget om specialpedagogen Marie Thisted

LÄS MER HOS ANDRA

TIPSA REDAKTIONEN

Har du som förälder, lärare eller elev några erfarenheter som du vill berätta om?

Kontakta gärna redaktionen!

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om Funkaportalen   |   Webbkarta