Särskild undervisning

Alla elever har rätt att få stöd om det behövs. Det ska inte krävas någon viss diagnos eller att man exakt kan sätta ett namn på de svårigheter eleven har.

I praktiken upplever dock många föräldrar att det är först när barnet får en diagnos som de får hjälp i skolan. Det är som att diagnosen ger skolpersonalen en slags aha-upplevelse: Aha! Barnet har dyslexi, ja men då vet vi vad vi kan göra. Det blir plötsligt mer hanterbart.

Diagnos kan underlätta

Även för föräldern kan en diagnos underlätta. Bland annat blir det lättare att hitta information och det blir lättare att hitta andra i samma situation för att se hur de har löst olika problem. Men även om barnet inte har någon diagnos så ska skolan sätta in stödåtgärder.

Särskilda undervisningsgrupper på skolan

Ibland skapar skolan särskilda undervisningsgrupper för att hjälpa elever. Det kan fungera bra om det till exempel gäller de elever som har hamnat efter i till exempel matematik eller som har extra svårt att lära sig läsa.

Vissa skolor gör dock så att de sätter alla elever med ett visst funktionshinder i en speciell grupp. Det är en mer tveksam lösning. Alla elever som har funktionshinder behöver inte särskilt stöd. Många klarar sig bra ändå.

Anpassad studiegång

Anpassad studiegång betyder att en elev har färre lektioner än andra barn och kanske inte läser alla ämnen. På högstadiet kan eleven också praktisera på en arbetsplats.

Den som har anpassad studiegång får inte ett fullständigt slutbetyg. Men det går att söka till gymnasiet om man har betyg i kärnämnena svenska, engelska matematik.

Särskild undervisning vid sjukdom

Ett barn som ligger på sjukhus eller vårdas hemma kan också få undervisning. Det kallas särskild undervisning.