Allt färre barn med krokig rygg stelopereras

Medfödd missbildning, CP-skada och ryggmärgsbråck är några orsaker till att barns ryggar, höfter och ben växer snett. Successiv benförlängning har blivit en allt vanligare operationsmetod som lett till att färre steloperas. Den 27 oktober samlades för första gången ett 90-tal personer från Uppsala och övriga sjukvårdsregioner i landet.

Röntgenbild på hals och rygg. Foto– Under senare år har nya metoder utvecklats för små barn med krokiga ryggar där man styr tillväxten av ryggen utan att steloperera den. På så vis kan bröstkorgen och lungorna växa till. Annars ökar risken för kraftigt försämrad lungkapacitet och svårigheter att andas, säger Håkan Jonsson, ryggkirurg och ansvarig för konferensen.

Fram till början av 1990-talet var det vanligare att barn med sned rygg fick korsett, gipsades eller stelopererades. En operationsmetod som blivit allt vanligare innebär att man stadgar upp ryggen eller bröstkorgen med titanstag som med jämna mellanrum förlängs. Genom att ryggen stadgas upp kan barnet fortsätta växa. Under regionkonferensen presenteras olika operationsmetoder som används för att hjälpa barn med deformerade ryggar och ben.

På Akademiska sjukhuset opereras närmare 200 patienter årligen för olika skelettdeformiteter. 70 av dessa har skolioser eller andra ryggdeformiteter.

– Många barn med sneda ryggar har också en deformerad bröstkorg och riskerar att få försämrad lungkapacitet och svårigheter att andas om de inte opereras rätt. På Akademiska sjukhuset behandlas mellan tio och tjugo barn per år med den typen av problem. Vissa saknar revben, hos andra är revbenen sammanväxta på en sida, säger Håkan Jonsson.

Han betonar samtidigt att krokiga ryggar bara är ett av flera problem.

– För att se helheten behövs multidisciplinär kompetens runt barnen, att flera specialister bedömer behov av vård och psykosocialt stöd så att barnen kan leva ett gott liv.

I vårdkedjan ingår många olika specialister, exempelvis ortopeder, kirurger, hjärtläkare, barnläkare, neurokirurger, röntgenläkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister. Ofta måste barnen opereras 8-10 gånger under sin uppväxt, avslutar Håkan Jonsson.

Fakta om konferensen
Temat under konferensen är skolioser och andra rygg- och extremitetsdeformiteter. Konferensen samlar vårdteam som arbetar med barn vars ryggar, höfter och ben växer snett. Dessa barn har ofta har många handikapp. Förutom barnortopeder, barnneurologer och barnläkare deltar sjukgymnaster och arbetsterapeuter inom barnhabilitering. Ett viktigt syfte med konferensen är nätverksbyggande.


Utbildningsradion, UR söker föräldrar och familjer som vill medverka i en ny tv-serie om föräldraskap

Utbildningsradions logotype
Har du tankar om hur underbart och svårt det är att vara förälder eller barn? Skulle du kunna tänka dig att dela med dig av din vardag, dina erfarenheter och ditt familjeliv i ett tv-program?

Hjälp till barn med funktionsnedsättning - Folke Bernadotte regionhabilitering firar 50-årsjubileum

Två små unga tjejer håller om varandra. Foto
Folke Bernadotte regionhabilitering hjälper barn som fötts med exempelvis CP-skada eller har förvärvade hjärn- och ryggmärgsskador till ett gott liv. Den 26 oktober 2012 firade verksamheten sitt 50-årsjubileum med ett symposium på Uppsala konsert och kongress.

Alla ska kunna vara med och leka

Cecilia Carnebratt vid sin tillgängliga sandlåda. Foto
Nästan 8 procent av barnen i åldrarna 0–16 år har någon form av funktionshinder. För dem är de flesta lekplatser otillgängliga.

Allt färre barn med krokig rygg stelopereras

Röntgenbild på hals och rygg. Foto
Medfödd missbildning, CP-skada och ryggmärgsbråck är några orsaker till att barns ryggar, höfter och ben växer snett. Successiv benförlängning har blivit en allt vanligare operationsmetod som lett till att färre steloperas.

Hur kan barn med funktionsnedsättningar bli mer motiverade att träna?

Margareta Adolfsson. Foto
Barn med funktionsnedsättningar erbjuds stöd och träning för att de ska kunna fungera väl i vardagen, men det är inte självklart att terapeuterna frågar barnen om deras önskningar och behov. I en ny avhandling i handikappvetenskap har Margareta Adolfsson undersökt hur man kan öka barnens egna engagemang i habiliteringen och på så sätt öka deras motivation till träning.

Fler artiklar om Barn med funktionshinder

Annonser:

LÄS MER HOS OSS

"Jag suckade, ett andetag fyllt av lättnad, följt av tystnad som tog över ljudet från den brummande takventilationen. Barnläkaren satt stilla, väntande på att vi skulle reagera."

Ur Madeleine Larssons krönika "Beskedet" - Till krönikan

LÄS MER HOS OSS

"När min dotter föddes för tre år sedan gick det inte alls till som föräldrautbildningen hade lärt mig. Att föda två månader för tidigt fanns inte i min världsbild."

ur Towe Paqualins krönika "Några tankar om perspektiv" - Till krönikan

 

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta