Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning

Majoriteten av eleverna med funktionsnedsättning anser sig vara friska och trivs med livet. De upplever dock oftare psykisk ohälsa, utsätts oftare för mobbning och har sämre levnadsvanor jämfört med barn utan funktionsnedsättning.

Cirka 14 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 har en funktionsnedsättning, till exempel astma/allergi, dyslexi, ADHD, autism, epilepsi eller diabetes.

– Uppväxtvillkor är en viktig folkhälsopolitiskfråga och barn och unga med funktionsnedsättning bör uppmärksammas, säger Sarah Wamala, generaldirektör vid Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut har därför undersökt hälsan, livsvillkoren och levnadsvanorna hos dessa elever närmare.

Resultaten presenteras i rapporten Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning. Den baseras i huvudsak på den totalundersökning av barns och ungas psykiska hälsa som genomfördes på regeringens uppdrag hösten 2009. Resultat för skolor, kommuner och stadsdelar har tidigare presenterats på Statens folkhälsoinstituts webbplats och resultaten på nationell nivå har presenterats i rapporten ”Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga”.

Skolan är ett område där det råder små skillnader mellan barn med och utan funktionsnedsättning. De flesta trivs i skolan och kommer väl överens med sina lärare. Samtidigt visar undersökningen att barn och unga med funktionsnedsättning löper fyra gånger så stor risk att utsättas för mobbning än elever utan funktionsnedsättning.

När det gäller levnadsvanor finns tydliga skillnader mellan barn med och utan funktionsnedsättning. Rökning, snusning och riskbruk av alkohol är vanligare bland elever med funktionsnedsättning än elever utan funktionsnedsättning. Elever med funktionsnedsättning är också mindre fysiskt aktiva än elever utan funktionsnedsättning. Därmed löper dessa barn en större risk för framtida ohälsa på grund av sina levnadsvanor.

– Det är angeläget att förutsättningarna för hälsa hos barn och unga med funktionsnedsättningar förbättras. Förhållanden under barndomen har stor betydelse för hälsan under hela livet. Statens folkhälsoinstitut har därför för avsikt att fortsätta arbetet med att ta fram och sprida kunskap om barn med funktionsnedsättning och deras hälsosituation, säger Anna Bessö, avdelningschef.

Statens folkhälsoinstitut har även under våren 2011 på uppdrag av regeringen fördelat medel till två forskningslärosäten som i samarbete med varsin kommun ska utveckla, följa upp och utvärdera stöd till föräldrar med barn som har en funktionsnedsättning.