Motsatsen till bråkiga fotbollsfans

Stämningen är hög på KomBo, ett korttidsboende för rörelsehindrade nära Odenplan. Flera av AIK:s fotbollsspelare är på besök. Men det är inte för att skriva autografer, utan för att umgås och ha kul. Spelarna är entusiastiska över att ha kontakt med denna grupp fans. Och de ungdomar som bor på korttidsboendet är helnöjda. De är ju hängivna AIK-fans! 

AIK-spelarna Nils-Eric Johansson, Kenny Pavey och Jos Hooiveld, tillsammans med Gökhan Tutuncu. Foto: Åsa Lundin O'ConnellVänskapen började gro förra året. Gökhan Tutuncu, som bor på kortidsboendet KomBo, hade gått på AIK:s hemmamatcher i flera år och började även att gå på träningar. Han fick bra kontakt med spelarna vilket i sin tur ledde till att han och andra ungdomar på korttidsboendet KomBo började att umgås som vänner.

Efter ett par besök på AIK:s träningar så föreslog Gökhan Tutuncu att spelarna skulle komma på besök på korttidsboendet och de tyckte det lät som en rolig idé. Jacob Lundin som arbetar på korttidsboendet och Peter Ericsson, lagledare för AIK, planerade aktiviteten tillsammans.

Middagar, musiktävlingar och fotboll

Hösten 2008 och sommaren 2009 har det varit fem olika middagar hos ungdomarna på korttidsboendet där sammanlagt 25 spelare har kommit på besök. Åsa Lundin O'Connell som jobbar på KomBo berättar att man även anordnade en musiktävling där en ungdom och en spelare bildade gemensamt lag. Sen tävlade ungdomarna mot spelarna i fotbollsspelet Fifa09.

– Nu i sommar har det varit vattenkrig och fotboll ute på gården, vilket roat alla väldigt mycket. Spelarna ser inte ungdomarna som rörelsehindrade utan som vilka ungdomar som helst, säger Åsa Lundin O'Connell.

AIK-spelaren Bojan Djordjic sa efter den första middagen att det är väldigt givande för spelarna att träffas utanför plan med sina hängivna fans, ett skönt avbrott från deras vardag som vanligtvis består av prestation och tävlan.

Vinnarna i KomBo:s musiktävling, Gökhan Tuttuncu och AIK-spelaren Gabriel Özkan. Foto: Åsa Lundin O'ConnellGökhan Tutuncu menar att det bästa med att gå på fotboll, på Råsunda och heja på AIK är han på nära håll får se spelarna, matchen och njuta av stämningen på läktarna.

– Några av spelarna vet var jag och alla andra rullstolsburna AIK-supportrar sitter. När AIK mötte Helsingborg hösten 2008 så hade spelaren Gabriel Özkan lovat att göra mål och fira genom att springa mot vår plats på läktaren. I matchen gjorde han också det mål han lovat och då sprang han till vår läktarsektion, precis som han sagt. Och vinkade!

Fler verksamheter borde samarbeta med idrottsföreningar

Åsa Lundin O'Connell tycker att fler verksamheter som arbetar med funktionshindrade borde utveckla ett samarbete med idrottsföreningar. Det gör att ungdomarna får en chans att se att idolerna är vanliga människor. Men det får också ungdomarna att känna sig speciella och att de blir sedda och bekräftade för det de är.
 
– Det bästa med relationen mellan ungdomarna och spelarna i AIK är glädjen som ungdomarna visar på träningarna och när spelarna kommer till KomBo. Samtidigt verkar det vara en ömsidig glädje eftersom spelarna blir väldigt glada, ropar och hejar när ungdomarna besöker träningarna. De tar sig tid att snacka, säger Åsa Lundin O'Connell.

Sophie Josefsson, kommunikationschef på AIK Fotboll, bekräftar spelarnas positiva bild av samarbetet och relationen med Gökhan Tutuncu och de övriga boende på korttidsboendet.

– Spelarna har sagt att det är positivt, utvecklande och upplysande för dem att träffa ungdomarna på KomBo. Det är både roligt och nyttigt för alla att lära känna andra människor, och i detta fall människor som kanske inte har samma förutsättningar som de själva har. Det är ett bra sätt för spelarna att se att det finns en vardag utanför fotbollen men där fotbollen ändå kan ha en påverkan och där man som spelare har möjlighet att vara en förebild.

 

Fotograf: Åsa Lundin O'Connell


Sandra Derbring, datalingvist på DART vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sandra Derbring. Foto
Sandra Derbring är datalingvist på DART vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och föddes med sammanvuxna käkleder. Hon kom i kontakt med DART när det var dags för examensarbete på Språkteknologiprogrammet vid Uppsala universitet. Kombinationen av språk, hjälpmedel och att hjälpa personer med olika typer av funktionsnedsättningar ligger henne varmt om hjärtat.

Livsbild dokumenterar vardagslivet för personer med funktionsnedsättningar

Del av Livsbilds webbplats. Skärmbild
På webbplatsen Livsbild.se samlas berättelser och fotografier in som dokumenterar livet för personer med funktionsnedsättningar och deras anhöriga. Även olika föreningars historia samlas in. Livsbild är en ny typ av insamling.

Hamburgare med punktskrift

Fingrar som läser punktskrift i form av sesamfrön på ett hamburgerbröd. Foto
Den Sydafrikanska hamburgerkedjan Wimpy har tagit fram en hamburgare specifikt för synskadade. Det är hamburgerbrödet som fått punktskrift på sig i form av sesamfrön och hamburgaren kallas för ”Braille burger”.

Margareta Benson undrar om hennes funktionshinder måste synas i tv-rutan?

En gammal TV på golvet. Foto
Måste mitt funktionshinder synas i tv-rutan? Det undrar Margareta Benson, som är hörselskadad och nyhetsankare på SVT, i en replik på Aftonbladet Debatt. Hon reagerar på ett inlägg av KD-politikern Ewa Samuelsson, som efterlyser nyhetsuppläsare med synliga funktionshinder. Samuelsson vill på så sätt hjälpa till att ”normalisera” funktionshindrade i samhället.

Styla rullstolen i HIF:s och MFF:s färger

Fotbollsklubben Helsingborgs märke fastsatt på baksidan av en rullstolsrygg. Foto
Funwheels of Sweden har inlett ett samarbete med HIF och MFF som innebär att rörelsehindrade fans kan dekorera rullstolen med lagens logotyp. Företaget startades av Eva Klevås vars 5-åriga dotter Tilde är beroende av rullstol. Tanken är att rörelsehindrade personer med enkla medel till exempel ska kunna visa sin identitet lättare.

Fler artiklar om Identitet

Annonser:

Norlandia Care Personlig Assistans webbplats, öppnas i nytt fönster

LÄS MER HOS OSS

"När min dotter föddes för tre år sedan gick det inte alls till som föräldrautbildningen hade lärt mig. Att föda två månader för tidigt fanns inte i min världsbild."

 

ur Towe Paqualins krönika "Några tankar om perspektiv"

 

Till krönikan

FÖRSLAG

Vad saknas på portalen? Vad är bra? Vad är dåligt?

Ge oss ditt förslag!

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta