Att resa med matallergi

Många människor är överkänsliga mot vissa produkter eller ämnen som finns i livsmedel. Som matallergiker måste man vara noggrann när man handlar mat, och det kan vara problematiskt att veta vad man kan äta om man är på restaurang eller hemma hos någon som inte känner till ens allergier. Befinner man sig i ett språkområde där man inte kan göra sig förstådd kan det bli riktigt obehagligt och många matallergiker oroar sig mycket för att resa utomlands. Vissa avstår helt.

Svenska Celiakiförbundet företräder personer med celiaki, laktosintolerans samt mjölk- och sojaproteinallergi. Förbundet har 24 000 medlemmar och arbetar för att förbättra vardagen för sina medlemmar, och att sprida kunskap om matöverkänslighet i samhället. Nu satsar man på att även matallergiker ska våga ge sig ut i världen.

– Vi vill att alla som är matöverkänsliga ska resa tryggt, och samtidigt sprida information och kunskap om att matöverkänsliga är en växande konsumentgrupp, säger Anette Jansson, generalsekreterare på Svenska Celiakiförbundet.

Goda matupplevelser

Att resa handlar om upplevelser, och då ingår även att prova nya maträtter och upptäcka nya smaker. Därför har Svenska Celiakiförbundets översatt till 41 olika språk vad man kan, och inte kan äta, när man är glutenintolerant eller mjölk- och sojaproteinallergiker.

Översättningarna finns på små kort som vem som helst kan ladda ner från Svenska Celiakiförbundets webbplats. Det kort som är mest nedladdat är engelska, men populära är också thailändska, arabiska, turkiska och grekiska.

– Korten har gett våra medlemmar en trygghet på resan. Man visar upp sitt kort när man beställer mat, eller ska välja från en buffé, berättar Anette Jansson. Och nu finns korten tillgängliga för alla.

Vad som händer när man visar upp korten varierar.

– En dam som hade rest till Tunisien, och visat upp vårt översättningskort, blev behandlad som hotellets VIP-gäst och fick särskilda efterätter dagligen, anpassade efter hennes behov. Vid ett restaurangbesök i Italien samlades alla restaurangens servitörer och hade en lång, engagerad diskussion om vad som var glutenfritt.

– Vi vet dock att kortet uppfyller sitt syfte, att få lämplig mat att äta anpassad efter sin diagnos, säger Anette Jansson.

Allt fler får diagnosen celiaki

Att leva med matöverkänslighet är tufft; man måste hela tiden ha koll på vad man äter, se till att man har tillgång till mat man tål, stämma av att maten man har beställt är anpassad efter ens behov.

Det forskas om celiaki både i Sverige och internationellt. Ungefär 1 av 100 har celiaki i Sverige och övriga Europa, men alla är inte diagnostiserade. Det är fler och fler som får celiaki och man ser att sjukdomen ökar hos vuxna och äldre. Man har också börjat hitta celiaki i Indien och norra Afrika. Tidigare betraktades celiaki som en ovanlig barnsjukdom, men det är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige.


Sandra Derbring, datalingvist på DART vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sandra Derbring. Foto
Sandra Derbring är datalingvist på DART vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och föddes med sammanvuxna käkleder. Hon kom i kontakt med DART när det var dags för examensarbete på Språkteknologiprogrammet vid Uppsala universitet. Kombinationen av språk, hjälpmedel och att hjälpa personer med olika typer av funktionsnedsättningar ligger henne varmt om hjärtat.

Livsbild dokumenterar vardagslivet för personer med funktionsnedsättningar

Del av Livsbilds webbplats. Skärmbild
På webbplatsen Livsbild.se samlas berättelser och fotografier in som dokumenterar livet för personer med funktionsnedsättningar och deras anhöriga. Även olika föreningars historia samlas in. Livsbild är en ny typ av insamling.

Hamburgare med punktskrift

Fingrar som läser punktskrift i form av sesamfrön på ett hamburgerbröd. Foto
Den Sydafrikanska hamburgerkedjan Wimpy har tagit fram en hamburgare specifikt för synskadade. Det är hamburgerbrödet som fått punktskrift på sig i form av sesamfrön och hamburgaren kallas för ”Braille burger”.

Margareta Benson undrar om hennes funktionshinder måste synas i tv-rutan?

En gammal TV på golvet. Foto
Måste mitt funktionshinder synas i tv-rutan? Det undrar Margareta Benson, som är hörselskadad och nyhetsankare på SVT, i en replik på Aftonbladet Debatt. Hon reagerar på ett inlägg av KD-politikern Ewa Samuelsson, som efterlyser nyhetsuppläsare med synliga funktionshinder. Samuelsson vill på så sätt hjälpa till att ”normalisera” funktionshindrade i samhället.

Styla rullstolen i HIF:s och MFF:s färger

Fotbollsklubben Helsingborgs märke fastsatt på baksidan av en rullstolsrygg. Foto
Funwheels of Sweden har inlett ett samarbete med HIF och MFF som innebär att rörelsehindrade fans kan dekorera rullstolen med lagens logotyp. Företaget startades av Eva Klevås vars 5-åriga dotter Tilde är beroende av rullstol. Tanken är att rörelsehindrade personer med enkla medel till exempel ska kunna visa sin identitet lättare.

Fler artiklar om Identitet

Annonser:

Norlandia Care Personlig Assistans webbplats, öppnas i nytt fönster

LÄS MER HOS OSS

"När min dotter föddes för tre år sedan gick det inte alls till som föräldrautbildningen hade lärt mig. Att föda två månader för tidigt fanns inte i min världsbild."

 

ur Towe Paqualins krönika "Några tankar om perspektiv"

 

Till krönikan

FÖRSLAG

Vad saknas på portalen? Vad är bra? Vad är dåligt?

Ge oss ditt förslag!

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta