En enkel talsyntes som läser upp det som visas på skärmen låter kanske inte som någon revolution, men för den som tidigare var beroende av andras hjälp för att läsa är det en stor skillnad.
Kent-Ove Wåhlberg är 48 år och bor i Uppsala. Han fick sin första dator för mer än tio år sedan. I början var det svårt att använda den. Det fanns så mycket nytt att lära sig och det tog lång tid. Det stora genombrottet kom när han fick talsyntes som hjälpmedel.– Jag åkte på kurs till Furuboda Folkhögskola för att lära mig mer om datorer. Det var kul, men jag ville lära mig mer.
Kent-Ove Wåhlberg jobbar sedan många år på Samhall. I början fick han sitta tillsammans med andra som paketerade saker i kartonger. Han har svårt att styra händerna och de arbetsuppgifterna funkade inte för honom.
– Det var ingen som brydde sig om ifall jag satt och sov istället för att packa. Det var jättetrist tills jag fick börja använda min dator på jobbet. Då blev det fart! Nu kan jag leta och hitta intressanta saker, läsa om sånt som har med funktionshinder att göra och få reda på när det är ishockeymatch nästa gång.
När Kent-Ove Wåhlberg tittar på TV och lyssnar på radio kan det vara svårt att hänga med i allt som sägs. Det fiffiga med datorn och de speciella hjälpmedel som Ken-Ove Wåhlberg använder är att han kan få text uppläst och lyssna i sin egen takt och gå tillbaka och få ett ord förklarat. Det gör att han inte måste fråga andra hela tiden.
Kent-Ove Wåhlberg berättar att det tär på tålamodet att hela tiden be om hjälp och att kommunicera via tolk. Det kan upplevas som integritetskränkande. Allt tar tid och missförstånden är många. Det är fortfarande lättare att få hjälpmedel som blind eller döv än om man är multifunktionshindrad med talhandikapp som ett av flera hinder.
Med grava läs- och skrivsvårigheter och kommunikationsproblem är det lätt att bli isolerad både socialt och i jobbet. Men med datorns hjälp kan Kent-Ove Wåhlberg hålla kontakt med sina vänner. Han använder e-post mycket:– Ibland skickar jag flera hundra mail på en dag! Då tycker folk att jag är lite jobbig, säger Kent-Ove Wåhlberg och blinkar lätt. Men det gör inget. De svarar i alla fall.
"När min dotter föddes för tre år sedan gick det inte alls till som föräldrautbildningen hade lärt mig. Att föda två månader för tidigt fanns inte i min världsbild."
ur Towe Paqualins krönika "Några tankar om perspektiv"
Till krönikan
Ge oss ditt förslag!