Hur många gånger har du suttit på ett café eller en restaurang och haft svårt att höra vad som sägs? Säkert många gånger och det är du inte ensam om. Störande ljud gör att vi alla mår sämre.
Därför har Hörselskadades Riksförbund (HRF) startat kampanjen "Befria samtalet". Det är en kampanj mot dålig ljudmiljö och målet är ett mer samtalsvänligt Sverige. Under 2010-2011 turnerar Hörselskadades Riksförbund i hela landet för att väcka opinion och sprida kunskap om hur bra ljudmiljö kan öka effektivitet och trivsel, samtidigt som det förebygger ohälsa och gör livet lättare för alla som hör dåligt.
– Ljudstress är ett växande arbetsmiljöproblem. Nu måste arbetsgivare och fack börja se dålig ljudmiljö för vad det är – en allvarlig hälsorisk, säger Birgitta Tell, vice förbundsordförande för Hörselskadades Riksförbund.
HRF har gjort en undersökning som visar att svenska folket upplever ljudmiljön som ett stort problem på kontoret, i skolan, på restauranger med mera. Varannan anställd har problem med dålig ljudmiljö på jobbet. Ljudproblemen beror oftast på okunskap. Lokalerna är helt enkelt utformade på fel sätt, vanliga verksamhetsljud som tal, steg, fläktar med mera får för stort utrymme. Det hela förvandlas till ett ekande, störande oväsen som leder till stress, trötthet, koncentrationsproblem, kommunikationssvårigheter, huvudvärk och andra hälsoproblem.
Hela 57 procent av de som jobbar i kontorslandskap upplever ljudmiljön som ett problem. Även i skolor och förskolor är det illa ställt; mer än hälften av lärarna har svårt att höra eleverna i klassrummet.
– Siffrorna är skakande. Det här visar att störande ljud är en arbetsmiljöfråga som måste tas på större allvar. Arbetsgivare som inte gör något åt störande ljud på arbetsplatsen utsätter sina anställda för onödiga hälsorisker. Vi vill vi få arbetsgivare, fack, kommuner, arkitekter och alla andra att börja tänka ”ljudsmart”. Det är dags för ett samtalsvänligt Sverige, där alla mår bättre.
Två av tre lärare har problem med dålig ljudmiljö i skolan. Problemen beror främst på dålig akustik i kombination med stora barngrupper. Röster, steg, stolar som skrapar mot golvet och andra vanliga verksamhetsljud förvandlas till påfrestande buller för att lokalerna är utformade på fel sätt. I dagens skolor och förskolor är det inte ovanligt med genomsnittliga ljudnivåer på 70 decibel, vilket är jämförbart med många verkstadsindustrier.
– Så här behöver det inte vara. Det går att skapa en ”ljudsmart skola”, om bara landets kommuner och andra huvudmän slutar blunda för problemen och börjar ta sitt ansvar, avslutar HRFs förbundsordförande, Jan-Peter Strömgren
Undersökningarna i HRFs rapport "Kakofonien" har genomförts i samarbete med Novus Opinion.
"När min dotter föddes för tre år sedan gick det inte alls till som föräldrautbildningen hade lärt mig. Att föda två månader för tidigt fanns inte i min världsbild."
ur Towe Paqualins krönika "Några tankar om perspektiv"
Till krönikan
Ge oss ditt förslag!