Den ständiga kakofonin

Hur många gånger har du suttit på ett café eller en restaurang och haft svårt att höra vad som sägs? Säkert många gånger och det är du inte ensam om. Störande ljud gör att vi alla mår sämre.

Därför har Hörselskadades Riksförbund (HRF) startat kampanjen "Befria samtalet". Det är en kampanj mot dålig ljudmiljö och målet är ett mer samtalsvänligt Sverige. Under 2010-2011 turnerar Hörselskadades Riksförbund i hela landet för att väcka opinion och sprida kunskap om hur bra ljudmiljö kan öka effektivitet och trivsel, samtidigt som det förebygger ohälsa och gör livet lättare för alla som hör dåligt.

Varning för ökande ljudstress på arbetsplatser

– Ljudstress är ett växande arbetsmiljöproblem. Nu måste arbetsgivare och fack börja se dålig ljudmiljö för vad det är – en allvarlig hälsorisk, säger Birgitta Tell, vice förbundsordförande för Hörselskadades Riksförbund.

HRF har gjort en undersökning som visar att svenska folket upplever ljudmiljön som ett stort problem på kontoret, i skolan, på restauranger med mera. Varannan anställd har problem med dålig ljudmiljö på jobbet. Ljudproblemen beror oftast på okunskap. Lokalerna är helt enkelt utformade på fel sätt, vanliga verksamhetsljud som tal, steg, fläktar med mera får för stort utrymme. Det hela förvandlas till ett ekande, störande oväsen som leder till stress, trötthet, koncentrationsproblem, kommunikationssvårigheter, huvudvärk och andra hälsoproblem.

Hela 57 procent av de som jobbar i kontorslandskap upplever ljudmiljön som ett problem. Även i skolor och förskolor är det illa ställt; mer än hälften av lärarna har svårt att höra eleverna i klassrummet.

– Siffrorna är skakande. Det här visar att störande ljud är en arbetsmiljöfråga som måste tas på större allvar. Arbetsgivare som inte gör något åt störande ljud på arbetsplatsen utsätter sina anställda för onödiga hälsorisker. Vi vill vi få arbetsgivare, fack, kommuner, arkitekter och alla andra att börja tänka ”ljudsmart”. Det är dags för ett samtalsvänligt Sverige, där alla mår bättre.

Två av tre lärare har problem med ljudmiljön i skolan

Två av tre lärare har problem med dålig ljudmiljö i skolan. Problemen beror främst på dålig akustik i kombination med stora barngrupper. Röster, steg, stolar som skrapar mot golvet och andra vanliga verksamhetsljud förvandlas till påfrestande buller för att lokalerna är utformade på fel sätt. I dagens skolor och förskolor är det inte ovanligt med genomsnittliga ljudnivåer på 70 decibel, vilket är jämförbart med många verkstadsindustrier.

– Så här behöver det inte vara. Det går att skapa en ”ljudsmart skola”, om bara landets kommuner och andra huvudmän slutar blunda för problemen och börjar ta sitt ansvar, avslutar HRFs förbundsordförande, Jan-Peter Strömgren

Undersökningarna i HRFs rapport "Kakofonien" har genomförts i samarbete med Novus Opinion.


Sandra Derbring, datalingvist på DART vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sandra Derbring. Foto
Sandra Derbring är datalingvist på DART vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och föddes med sammanvuxna käkleder. Hon kom i kontakt med DART när det var dags för examensarbete på Språkteknologiprogrammet vid Uppsala universitet. Kombinationen av språk, hjälpmedel och att hjälpa personer med olika typer av funktionsnedsättningar ligger henne varmt om hjärtat.

Livsbild dokumenterar vardagslivet för personer med funktionsnedsättningar

Del av Livsbilds webbplats. Skärmbild
På webbplatsen Livsbild.se samlas berättelser och fotografier in som dokumenterar livet för personer med funktionsnedsättningar och deras anhöriga. Även olika föreningars historia samlas in. Livsbild är en ny typ av insamling.

Hamburgare med punktskrift

Fingrar som läser punktskrift i form av sesamfrön på ett hamburgerbröd. Foto
Den Sydafrikanska hamburgerkedjan Wimpy har tagit fram en hamburgare specifikt för synskadade. Det är hamburgerbrödet som fått punktskrift på sig i form av sesamfrön och hamburgaren kallas för ”Braille burger”.

Margareta Benson undrar om hennes funktionshinder måste synas i tv-rutan?

En gammal TV på golvet. Foto
Måste mitt funktionshinder synas i tv-rutan? Det undrar Margareta Benson, som är hörselskadad och nyhetsankare på SVT, i en replik på Aftonbladet Debatt. Hon reagerar på ett inlägg av KD-politikern Ewa Samuelsson, som efterlyser nyhetsuppläsare med synliga funktionshinder. Samuelsson vill på så sätt hjälpa till att ”normalisera” funktionshindrade i samhället.

Styla rullstolen i HIF:s och MFF:s färger

Fotbollsklubben Helsingborgs märke fastsatt på baksidan av en rullstolsrygg. Foto
Funwheels of Sweden har inlett ett samarbete med HIF och MFF som innebär att rörelsehindrade fans kan dekorera rullstolen med lagens logotyp. Företaget startades av Eva Klevås vars 5-åriga dotter Tilde är beroende av rullstol. Tanken är att rörelsehindrade personer med enkla medel till exempel ska kunna visa sin identitet lättare.

Fler artiklar om Identitet

Annonser:

Norlandia Care Personlig Assistans webbplats, öppnas i nytt fönster

LÄS MER HOS OSS

"När min dotter föddes för tre år sedan gick det inte alls till som föräldrautbildningen hade lärt mig. Att föda två månader för tidigt fanns inte i min världsbild."

 

ur Towe Paqualins krönika "Några tankar om perspektiv"

 

Till krönikan

FÖRSLAG

Vad saknas på portalen? Vad är bra? Vad är dåligt?

Ge oss ditt förslag!

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta