Enkla utbildningsinsatser kan förändra attityder till psykisk ohälsa

Hjärnkoll har i samarbete med Polisutbildningen vid Umeå universitet genomfört en jämförande studie om attityder till personer med psykisk ohälsa. En grupp som erhållit en enklare tilläggsutbildning har jämförts med en grupp som inte genomgått utbildningen. Skillnaderna i attityder mellan de båda grupperna är påtagliga. 62 % av de utbildade studenterna kan tänka sig att arbeta med en person som har psykiska problem, jämfört med endast 40 % av de som inte fått utbildningen.

En kvinna som inte talar med sina bordsgrannar. FotoUndersökningen har genomförts av Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI) på Polisutbildningen vid Umeå universitet. Datainsamlingen som rör kunskap, attityder och förväntade beteenden har genomförts i den utbildningsomgång i termin 3 som fått tilläggsutbildningen, och parallellt i den utbildningsomgång i termin 1 som inte fått tilläggsutbildningen. Antalet deltagande studenter vid termin 3 är 60 och vid termin 1 är det 72.

Utbildningsinsatsen

Utgångspunkten för undersökningen är en utbildningsinsats om attityder och kunskaper om psykisk ohälsa som innehåller tre moment, vilka upprepas för olika psykiska ohälsotillstånd. I utbildningen ingår för varje tillstånd en teoridel, en video från URs tv-serie Inferno och kontakt med ambassadörer från Hjärnkoll, det vill säga en person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Sammanlagt gestaltades sex olika teman.

– Studien visar att det med hjälp av ett enkelt tillägg i utbildningen går att påverka studenters attityder till personer med psykisk ohälsa i tidigt skede, säger Hjärnkolls projektledare Rickard Bracken. Det vore därför bra om detta blir ett obligatoriskt inslag på landets samtliga polisutbildningar.

– Fördomar om bland annat psykisk ohälsa finns i vårt samhälle, och därför är det extra viktigt att förebygga dessa i utbildningar till yrken inom samhällssektorn, fortsätter Rickard Bracken.  För att kunna möta människor med psykiska problem på ett respektfullt sätt är det viktigt att polisen är så befriad från fördomar som möjligt. Därför är utbildningsinsatser likt den vi nu testat oerhört värdefulla.

Några resultat från undersökningen:

  • 62 % av de studenter som fått utbildningen tänka sig att arbeta med en person som har psykiska problem, jämfört med endast 40 % av de som inte fått utbildningen
  • 46 % kan tänka sig att bo ihop med en person med psykiska problem, jämfört med 22 procent i den andra gruppen
  • 98 % anser att vi måste ha en mer tolerant inställning till människor i vårt samhälle, som har en psykisk sjukdom, jämfört med 84 %

Ny bok om vardagsliv med Aspergers syndrom och om att komma vidare efter diagnosen

Bokomslaget till Vardagsliv med Aspergers syndrom – om att komma vidare efter diagnosen
Den nya boken Vardagsliv med Aspergers syndrom – om att komma vidare efter diagnosen riktar sig till den som fått diagnosen Aspergers syndrom eller annat autismspektrumtillstånd (AST) och som vill veta mer. Med det tydliga brukarperspektiv som genomsyrar boken får man som läsare en inblick i hur det är att leva med diagnosen.

Hjärnans flexibilitet hos döva kartläggs

Ett öra. Foto
Hjärnan aktiveras olika hos döva med och utan teckenspråk, när de observerar teckenspråklig kommunikation. För första gången studeras dessa två grupper samtidigt med avseende på hjärnaktiviteten i hörselbarken. Resultatet är uppseendeväckande och publiceras nu i Nature Communications.

Ny bok ger ökad förståelse för människor med utvecklingsstörning och ohälsa

Bokomslag till boken Ohälsa hos personer med utvecklingsstörning. Illustration
Personer med utvecklingsstörning som åldras och drabbas av olika fysiska och psykiska ohälsotillstånd kan ha svårt att kommunicera vad de upplever och vilket slags hjälp de behöver. Detta kan leda till svårigheter både för personerna själva och för deras omgivning. En obehandlad fysisk smärta kan exempelvis yttra sig i ett aggressivt beteende om omgivningen inte lyckas ta reda på orsaken bakom.

Ny rapport: Funktionshinder skildras sällan på museer

En person i en gammal rullstol. Foto
Erfarenheter från personer med funktionsnedsättning skildras sällan i utställningar på museer i Sverige. Delvis beror det på att frågor kring hur funktionshinder präglar livet inte varit aktuellt när museerna dokumenterat händelser och samlat in föremål eller när utställningar producerats. Museerna har en större medvetenhet om funktionshinder när det handlar om tillgänglighet till lokaler, information och programverksamhet, än vad gäller innehållet i utställningarna.

Projekt ska stärka självförtroendet hos personer med ADHD

En kille med punkfrisyr. Foto
Projektet är webbaserat och www.jagharadhd.se är en sajt där det går att titta in för att inspireras av andra med ADHD och kanske göra egen film för att berätta vad som är bra eller jobbigt med ADHD samt att dela med sig av tips och tricks.

Fler artiklar om Identitet

Annonser:

LÄS MER HOS OSS

"När min dotter föddes för tre år sedan gick det inte alls till som föräldrautbildningen hade lärt mig. Att föda två månader för tidigt fanns inte i min världsbild."

 

ur Towe Paqualins krönika "Några tankar om perspektiv"

 

Till krönikan

FÖRSLAG

Vad saknas på portalen? Vad är bra? Vad är dåligt?

Ge oss ditt förslag!

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta