– Det är så himla viktigt att du får känna dig fin. Det behöver alla få göra.
Det säger designen Frida Bard, som har tänkt till och gör modeplagg för tjejer som är rullstolsburna.
Frida beskriver sig själv som målmedveten. Hon har alltid velat jobba med kläder och design. Men det var när hennes bästa vän, 17 år gammal, råkade ut för en olycka och hamnade i rullstol. Då fick Frida upp ögonen för ett stort problem – hur svårt det är för en modemedveten tjej i rullstol att hitta kläder.
– Genom henne insåg jag hur svårt det var att hitta kläder som passar sittande. Det var tråkigt att se att det skulle vara meckigt och problematiskt med en sådan enkel grej som kläder.
Frida gick tredje året på Beckmans Designhögskola när hon bestämde sig för att i ett elevarbete prova på att göra snygga kläder för sittande.
– 2003 gjorde jag min första minikollektion. Responsen var positiv. Många hörde av sig och var intresserade. Det var en stor utmaning. Därför har jag valt att fortsätta, säger Frida.
Till vardags jobbar Frida som designer på ett företag. Hon gör kläder åt sittande vid sidan om sin anställning.
Estelle är namnet på hennes kollektion för sittande. På webbplatsen www.estellefashion.se visas utvalda plagg. Kläderna är alltid en beställningsvara eftersom varje kund har specifika behov. På webbplatsen fyller man i sina mått, men oftast träffar Frida kunden.
– Det blir en väldigt personlig service. Man måste träffas ganska många gånger. Jag tar mått, sen jobbar jag tillsammans med en skräddare.
Hon syr ett provplagg, provar av och gör justeringar. Därefter sys det riktiga plagget.
De flesta sittande tjejer får mycket muskulatur i armar och rygg och kan bli ganska kraftiga upptill. Benen däremot blir ofta smala. Köper du en kavaj i storlek 38 passar den kanske i midjan, men är för tajt upptill. Går du upp en storlek blir den alldeles för stor och åker upp till öronen när du kör rullstol.
– Jag har utvecklat ett helt annat sätt. Jag sätter ärmhålet horisontellt istället för vertikalt. Då har du hela rörelsefriheten framåt och bakåt. Det underlättar väldigt mycket, säger Frida. När det gäller jeans är problematiken att de åker ner bak och är för höga fram. Mina jeans är krökta och har en sittande form redan från början.
Att hitta rätt passform har tagit lång tid. Det började med att Frida själv satt och hennes lärare gjorde ett par byxor på henne. Hon fick insikt i hur en sittande kropp skiljer sig mot en stående. Hon lärde sig var tyg behövde tas bort och var det behövdes göra tillägg. Hon skapade grundmallar, som hon utgick från och sedan justerade efter behov. Idag jobbar Frida med en provmodell. Svåraste plaggen att få bra är jeans och kavajer.
Kläder för sittande som finns på marknaden är framför allt praktiska, ofta i mjuka tyger. De är inte speciellt modeorienterade. Funktionsplagg behövs också, men Frida menar att kläder även är ett uttrycksmedel. Du väljer hur du vill bli uppfattad av omgivningen. Du ska kunna känna dig rätt klädd i rätt sammanhang. Är du på ett viktigt möte ska du kunna vara klädd i kavaj och välsittande byxor och inte behöva ha mjukisbyxor.
– Jag använder ingen jersey eller syntetmaterial, säger Frida bestämt. Jag riktar in mig på vävda material såsom bomull och ull. Det är viktigt att plaggen är slittåliga, eftersom man drar i dem en hel del när man sätter på sig dem. I jeansen använder jag alltid lycra, för att få elasticitet.
Frida tycker att många byltar på sig för mycket och gömmer sig. Hon vill hellre framhäva. Men plaggen blir mer statiska när du sitter, så det gäller att flytta fokus.
– När du går och står handlar det mycket om en rörelse i plagget. Detaljerna kan sitta lite varstans. När du sitter hamnar fokus istället på axlarna, förklarar Frida. När jag designar kjolar handlar det mest av vad som händer nertill på kjolen. Definitivt inte vad som händer i midjan. Midjan är inte lika intressant.
Från början var tanken med Estelle ett postordermagasin, men för tillfället känner sig Frida nöjd med den försäljning som hon har på sin webbplats. Hon har beställningar som kommer in och hon ser gärna att det fortsätter så här. Hennes ”riktiga” jobb som designer tar mycket av hennes tid just nu. Ändå har hon expansiva framtidstankar.
– Jag tycker det skulle vara roligt om jag kunde nå en lite större grupp, kanske inom Skandinavien. Just för att kunna utveckla och erbjuda ett större sortiment. För behovet finns, säger Frida.
"När min dotter föddes för tre år sedan gick det inte alls till som föräldrautbildningen hade lärt mig. Att föda två månader för tidigt fanns inte i min världsbild."
ur Towe Paqualins krönika "Några tankar om perspektiv"
Till krönikan
Ge oss ditt förslag!