Gruppen som glömdes

– Tänk att få klämma till med en dräpande kommentar! Men det är så svårt att få sista ordet. Särskilt om jag snackar med någon som inte känner mig.

Det säger Lars, 32 år och utbildad civilekonom. Lars har en CP-skada, som medför att han har ett otydligt tal. Det är extra svårt för Lars att göra sig förstådd när han är arg, stressad eller nervös, eftersom talsvårigheterna blir mer påtagliga i just sådana situationer.

Enligt hjälpmedelsinstitutet finns omkring 40 000 personer i Sverige som har svåra tal- och språkproblem. Trots att den här gruppen möter stora problem i vardagen är det ofta svårt för talskadade att få hjälp.

Stöd i arbetslivet

AMS erbjuder flera olika stödinsatser för personer med funktionshinder som påverkar arbetsförmågan. Men för att en person med funktionsnedsättning ska få tillgång lönebidrag, personligt biträde eller annat stöd krävs det att hon klassificeras enligt en av de handikappkoder som myndigheten har.

Det finns ett 50-tal sådana koder. De rör allt från rörelsehinder till läs- och skrivsvårigheter. Men för funktionsnedsättningen kommunikationssvårigheter saknas kod. Det innebär att även om det man behöver stöd för är talproblematik så krävs att man har något annat, kodifierat, funktionshinder för att få rätt till hjälp.

Moment 22

Anette Gösfeldt- Borgström jobbar inom landstinget i Västra Götaland som taltjänsttolk. I sitt arbete möter hon dagligen personer med kommunikationssvårigheter och hon är väl bekant med alla de svårigheter som en person med talsvårigheter kan ställas inför.

– Våra användare har ofta en kognitiv tilläggsproblematik. Det gör att man har svårt att hitta fram till informationen. Och när man väl hittar den har man svårt att ta till sig den på grund av kommunikationssvårigheter!

Mer än hjälpmedel

I dag finns det en uppsjö av olika hjälpmedel för att kompensera olika funktionsnedsättningar; talsynteser som kan läsa upp informationen på en webbsida, elrullstolar och strumppådragare. Men det är sällan ett hjälpmedel för den som har svårt att prata eller förstå.

– Även om man har en funktionsnedsättning och använder ett hjälpmedel är det inte självklart att motparten förstår. Det behövs en kommunikationsbro. Det kan vara en anhörig, assistent eller en tolk, säger Anette Gösfeldt - Borgström.

Men det är svårt för en person med kommunikationssvårigheter att begära hjälp eller stöd från samhället. Många tampas med sina svårigheter i det tysta.

Ett annat vanligt problem för många med talsvårigheter är att man blir missförstådd eller avsnäst i telefonen.

– Ring tillbaks när du är nykter! eller prata tydligt så man förstår! Ja, det är mer än en gång jag fått höra det. Då gäller det att man vaknat på rätt sida och försöka ta det med en klackspark, säger Lars och ler.


Ny bok om vardagsliv med Aspergers syndrom och om att komma vidare efter diagnosen

Bokomslaget till Vardagsliv med Aspergers syndrom – om att komma vidare efter diagnosen
Den nya boken Vardagsliv med Aspergers syndrom – om att komma vidare efter diagnosen riktar sig till den som fått diagnosen Aspergers syndrom eller annat autismspektrumtillstånd (AST) och som vill veta mer. Med det tydliga brukarperspektiv som genomsyrar boken får man som läsare en inblick i hur det är att leva med diagnosen.

Hjärnans flexibilitet hos döva kartläggs

Ett öra. Foto
Hjärnan aktiveras olika hos döva med och utan teckenspråk, när de observerar teckenspråklig kommunikation. För första gången studeras dessa två grupper samtidigt med avseende på hjärnaktiviteten i hörselbarken. Resultatet är uppseendeväckande och publiceras nu i Nature Communications.

Ny bok ger ökad förståelse för människor med utvecklingsstörning och ohälsa

Bokomslag till boken Ohälsa hos personer med utvecklingsstörning. Illustration
Personer med utvecklingsstörning som åldras och drabbas av olika fysiska och psykiska ohälsotillstånd kan ha svårt att kommunicera vad de upplever och vilket slags hjälp de behöver. Detta kan leda till svårigheter både för personerna själva och för deras omgivning. En obehandlad fysisk smärta kan exempelvis yttra sig i ett aggressivt beteende om omgivningen inte lyckas ta reda på orsaken bakom.

Ny rapport: Funktionshinder skildras sällan på museer

En person i en gammal rullstol. Foto
Erfarenheter från personer med funktionsnedsättning skildras sällan i utställningar på museer i Sverige. Delvis beror det på att frågor kring hur funktionshinder präglar livet inte varit aktuellt när museerna dokumenterat händelser och samlat in föremål eller när utställningar producerats. Museerna har en större medvetenhet om funktionshinder när det handlar om tillgänglighet till lokaler, information och programverksamhet, än vad gäller innehållet i utställningarna.

Projekt ska stärka självförtroendet hos personer med ADHD

En kille med punkfrisyr. Foto
Projektet är webbaserat och www.jagharadhd.se är en sajt där det går att titta in för att inspireras av andra med ADHD och kanske göra egen film för att berätta vad som är bra eller jobbigt med ADHD samt att dela med sig av tips och tricks.

Fler artiklar om Identitet

Annonser:

LÄS MER HOS OSS

"När min dotter föddes för tre år sedan gick det inte alls till som föräldrautbildningen hade lärt mig. Att föda två månader för tidigt fanns inte i min världsbild."

 

ur Towe Paqualins krönika "Några tankar om perspektiv"

 

Till krönikan

FÖRSLAG

Vad saknas på portalen? Vad är bra? Vad är dåligt?

Ge oss ditt förslag!

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta