Gruppen som glömdes

– Tänk att få klämma till med en dräpande kommentar! Men det är så svårt att få sista ordet. Särskilt om jag snackar med någon som inte känner mig.

Det säger Lars, 32 år och utbildad civilekonom. Lars har en CP-skada, som medför att han har ett otydligt tal. Det är extra svårt för Lars att göra sig förstådd när han är arg, stressad eller nervös, eftersom talsvårigheterna blir mer påtagliga i just sådana situationer.

Enligt hjälpmedelsinstitutet finns omkring 40 000 personer i Sverige som har svåra tal- och språkproblem. Trots att den här gruppen möter stora problem i vardagen är det ofta svårt för talskadade att få hjälp.

Stöd i arbetslivet

AMS erbjuder flera olika stödinsatser för personer med funktionshinder som påverkar arbetsförmågan. Men för att en person med funktionsnedsättning ska få tillgång lönebidrag, personligt biträde eller annat stöd krävs det att hon klassificeras enligt en av de handikappkoder som myndigheten har.

Det finns ett 50-tal sådana koder. De rör allt från rörelsehinder till läs- och skrivsvårigheter. Men för funktionsnedsättningen kommunikationssvårigheter saknas kod. Det innebär att även om det man behöver stöd för är talproblematik så krävs att man har något annat, kodifierat, funktionshinder för att få rätt till hjälp.

Moment 22

Anette Gösfeldt- Borgström jobbar inom landstinget i Västra Götaland som taltjänsttolk. I sitt arbete möter hon dagligen personer med kommunikationssvårigheter och hon är väl bekant med alla de svårigheter som en person med talsvårigheter kan ställas inför.

– Våra användare har ofta en kognitiv tilläggsproblematik. Det gör att man har svårt att hitta fram till informationen. Och när man väl hittar den har man svårt att ta till sig den på grund av kommunikationssvårigheter!

Mer än hjälpmedel

I dag finns det en uppsjö av olika hjälpmedel för att kompensera olika funktionsnedsättningar; talsynteser som kan läsa upp informationen på en webbsida, elrullstolar och strumppådragare. Men det är sällan ett hjälpmedel för den som har svårt att prata eller förstå.

– Även om man har en funktionsnedsättning och använder ett hjälpmedel är det inte självklart att motparten förstår. Det behövs en kommunikationsbro. Det kan vara en anhörig, assistent eller en tolk, säger Anette Gösfeldt - Borgström.

Men det är svårt för en person med kommunikationssvårigheter att begära hjälp eller stöd från samhället. Många tampas med sina svårigheter i det tysta.

Ett annat vanligt problem för många med talsvårigheter är att man blir missförstådd eller avsnäst i telefonen.

– Ring tillbaks när du är nykter! eller prata tydligt så man förstår! Ja, det är mer än en gång jag fått höra det. Då gäller det att man vaknat på rätt sida och försöka ta det med en klackspark, säger Lars och ler.


Sandra Derbring, datalingvist på DART vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sandra Derbring. Foto
Sandra Derbring är datalingvist på DART vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och föddes med sammanvuxna käkleder. Hon kom i kontakt med DART när det var dags för examensarbete på Språkteknologiprogrammet vid Uppsala universitet. Kombinationen av språk, hjälpmedel och att hjälpa personer med olika typer av funktionsnedsättningar ligger henne varmt om hjärtat.

Livsbild dokumenterar vardagslivet för personer med funktionsnedsättningar

Del av Livsbilds webbplats. Skärmbild
På webbplatsen Livsbild.se samlas berättelser och fotografier in som dokumenterar livet för personer med funktionsnedsättningar och deras anhöriga. Även olika föreningars historia samlas in. Livsbild är en ny typ av insamling.

Hamburgare med punktskrift

Fingrar som läser punktskrift i form av sesamfrön på ett hamburgerbröd. Foto
Den Sydafrikanska hamburgerkedjan Wimpy har tagit fram en hamburgare specifikt för synskadade. Det är hamburgerbrödet som fått punktskrift på sig i form av sesamfrön och hamburgaren kallas för ”Braille burger”.

Margareta Benson undrar om hennes funktionshinder måste synas i tv-rutan?

En gammal TV på golvet. Foto
Måste mitt funktionshinder synas i tv-rutan? Det undrar Margareta Benson, som är hörselskadad och nyhetsankare på SVT, i en replik på Aftonbladet Debatt. Hon reagerar på ett inlägg av KD-politikern Ewa Samuelsson, som efterlyser nyhetsuppläsare med synliga funktionshinder. Samuelsson vill på så sätt hjälpa till att ”normalisera” funktionshindrade i samhället.

Styla rullstolen i HIF:s och MFF:s färger

Fotbollsklubben Helsingborgs märke fastsatt på baksidan av en rullstolsrygg. Foto
Funwheels of Sweden har inlett ett samarbete med HIF och MFF som innebär att rörelsehindrade fans kan dekorera rullstolen med lagens logotyp. Företaget startades av Eva Klevås vars 5-åriga dotter Tilde är beroende av rullstol. Tanken är att rörelsehindrade personer med enkla medel till exempel ska kunna visa sin identitet lättare.

Fler artiklar om Identitet

Annonser:

Norlandia Care Personlig Assistans webbplats, öppnas i nytt fönster

LÄS MER HOS OSS

"När min dotter föddes för tre år sedan gick det inte alls till som föräldrautbildningen hade lärt mig. Att föda två månader för tidigt fanns inte i min världsbild."

 

ur Towe Paqualins krönika "Några tankar om perspektiv"

 

Till krönikan

FÖRSLAG

Vad saknas på portalen? Vad är bra? Vad är dåligt?

Ge oss ditt förslag!

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta