Kläderna gör mannen

Att prova kläder kan vara ganska ansträngande även för den som älskar att shoppa. Mycket folk, trånga utrymmen, svårt att hitta rätt storlek och så det där eländiga ljuset som gör att alla ser sjukligt bleka ut i provrummet. Man måste nästan älska kläder för att orka. Men för den som har svårt att röra sig blir klädinköpen nästan omöjliga.

– Har man ett funktionshinder så är mode, kläder och accessoarer något som man mentalt måste förhålla sig till på något sätt. Antingen hatar du det, eller så gillar du det, säger Rikard Paulsson, som har en nervsjukdom som gör att han har svårt att stå upprätt och fort blir väldigt trött av fysisk ansträngning.

Kläder betyder mycket, det är för många av oss i högsta grad identitetsskapande. Du bedöms för vem du är beroende på vad du bär. Många funktionshindrade blir klädda av andra. Det sägs inte men syns. Naturligtvis finns det personer med funktionsnedsättning som själv väljer och bestämmer över sin klädsel, men för många rörelsehindrade krävs det en hel del för att komma dit.

– Butiker som har öppet köp är ett måste för oss som inte fixar att testa på plats. Internet och postorder är också ett alternativ, men det är svårt att få rätt storlek och passform. Och för oss som inte ser ut som genomsnittsmänniskan finns det inga mallar att gå efter, suckar Rikard Paulsson.

Det är alltså inte bara svårt att testa själv, det är också svårt att få hjälp. Det finns visserligen ett par enstaka projekt och små bolag som satsar på kläder som passar för rullstolsburna och liknande, men de har ett begränsat urval och flera av dem försvinner efter en period. Det är svårt att nå ut och målgruppen är både spridd och – naturligtvis – lika kräsen och svårflirtad som alla andra modeköpare.

Att ta saken i egna händer

Det går naturligtvis att låta skräddarsy sina kläder, eller att lär sig att sy själv. Då finns alla möjligheter att hitta rätt passform, skapa sin egen stil och välja material som funkar bra och faller snyggt för just mig. Dessutom blir det mindre stress runt provandet och i bästa fall kan allt skötas i hemmet.

– Jag har låtit sy upp ett gäng brallor och några jackor förut efter att ha ritat designen själv, berättar Rikard Paulsson. Det var både kul och personlighetsutvecklande. Men många drar sig nog för att skräddarsy eftersom det kan bli ganska dyrt.

Det saknas alltså något slags service för personer som har svårt att handla kläder själva. I den bästa av världar skulle det bygga på att någon kom hem med kataloger och varuprover att välja ifrån. Och att denne någon kunde svara på alla ovanliga vanliga frågor av typen går det att dra tröjan över huvudet med bara en arm? Dessutom kunde personen ta mått, ge råd och diskutera färgval och material. När kläderna kommer hem kan personen komma att behövas igen, för att hjälpa till med provandet och vara smakråd för den som vill.

Vi påFunkaportalens redaktionen ser fram emot att någon ser affärsmöjligheten i den här idén och tar den vidare ut i verkligheten.


Sandra Derbring, datalingvist på DART vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sandra Derbring. Foto
Sandra Derbring är datalingvist på DART vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och föddes med sammanvuxna käkleder. Hon kom i kontakt med DART när det var dags för examensarbete på Språkteknologiprogrammet vid Uppsala universitet. Kombinationen av språk, hjälpmedel och att hjälpa personer med olika typer av funktionsnedsättningar ligger henne varmt om hjärtat.

Livsbild dokumenterar vardagslivet för personer med funktionsnedsättningar

Del av Livsbilds webbplats. Skärmbild
På webbplatsen Livsbild.se samlas berättelser och fotografier in som dokumenterar livet för personer med funktionsnedsättningar och deras anhöriga. Även olika föreningars historia samlas in. Livsbild är en ny typ av insamling.

Hamburgare med punktskrift

Fingrar som läser punktskrift i form av sesamfrön på ett hamburgerbröd. Foto
Den Sydafrikanska hamburgerkedjan Wimpy har tagit fram en hamburgare specifikt för synskadade. Det är hamburgerbrödet som fått punktskrift på sig i form av sesamfrön och hamburgaren kallas för ”Braille burger”.

Margareta Benson undrar om hennes funktionshinder måste synas i tv-rutan?

En gammal TV på golvet. Foto
Måste mitt funktionshinder synas i tv-rutan? Det undrar Margareta Benson, som är hörselskadad och nyhetsankare på SVT, i en replik på Aftonbladet Debatt. Hon reagerar på ett inlägg av KD-politikern Ewa Samuelsson, som efterlyser nyhetsuppläsare med synliga funktionshinder. Samuelsson vill på så sätt hjälpa till att ”normalisera” funktionshindrade i samhället.

Styla rullstolen i HIF:s och MFF:s färger

Fotbollsklubben Helsingborgs märke fastsatt på baksidan av en rullstolsrygg. Foto
Funwheels of Sweden har inlett ett samarbete med HIF och MFF som innebär att rörelsehindrade fans kan dekorera rullstolen med lagens logotyp. Företaget startades av Eva Klevås vars 5-åriga dotter Tilde är beroende av rullstol. Tanken är att rörelsehindrade personer med enkla medel till exempel ska kunna visa sin identitet lättare.

Fler artiklar om Identitet

Annonser:

Norlandia Care Personlig Assistans webbplats, öppnas i nytt fönster

LÄS MER HOS OSS

"När min dotter föddes för tre år sedan gick det inte alls till som föräldrautbildningen hade lärt mig. Att föda två månader för tidigt fanns inte i min världsbild."

 

ur Towe Paqualins krönika "Några tankar om perspektiv"

 

Till krönikan

FÖRSLAG

Vad saknas på portalen? Vad är bra? Vad är dåligt?

Ge oss ditt förslag!

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta