Läkemedelsbehov skapar miljöproblem

Många funktionshindrade får hem lådvis med sjukvårdsmaterial beroende på funktionsnedsättning och dagsbehov. Det innebär massor av förpackningar. Ofta måste rester av läkemedel kastas – rester som kan vara farliga för naturen. Även om medicinen är nödvändig blir hanteringen och volymen ett dilemma ur miljösynpunkt.

– Det gäller att beställa så mycket som möjligt vid varje transport, eftersom det kostar pengar att få hem sakerna. Tyvärr får man inte beställa mer än vad som beräknas gå åt under tre månader, av rädsla för försäljning i andra hand, säger Göran Andersson.

Göran Andersson beskriver sig själv som en storkonsument av sjukvårdsmaterial och en sann miljövän, och han vill gärna försöka sortera sitt avfall på bästa sätt. Men när det kommer till sjukvårdsartiklar är det inte alltid är så enkelt.

– Källsortering är bra, men när det kommer till sjukvårdmaterial och alla förbrukningsartiklar så räcker inte den vanliga sophanteringsguiden till, säger han.

Producenternas ansvar

Astra Tech, SelefaTrade och Coloplast är några av de företag som tillhandahåller sjukvårdsmaterial för landstingen, Apoteket och vanliga konsumenter. Flera företag uppger sig satsa på miljöarbete, dels kring tillverkningsprocessen, dels genom att minimera miljöpåverkan vid avfallshanteringen av använda produkter och förpackningar. En del arbetar med att certifiera sina fabriker till den internationella miljöstyrningsstandarden ISO 14001.

Coloplast säger sig arbeta miljömässigt med allt från råvaruförbrukning, kemikalier, energiförbrukning samt avfall och luftföroreningar. Dessutom har företaget tagit fram en miljöguide som ska hjälpa konsumenterna att källsortera använda produkter, förpackningar och emballage.

– Miljötänket hos företagen varierar förstås en del, men Coloplast miljöarbete och guide är glädjande. Miljöguiden innehåller information om vad produkterna är gjorda av, exempelvis klorfri brun wellpapp och att transportkartongerna består av 46 procent återvunnet material. Det kastas självklart i återvinningscontainern för wellpapp, berättar Göran Andersson entusiastiskt.

Av hygieniska och sterila skäl förpackas vissa produkter en och en, så att själva förpackningen fungerar som en steril barriär. Förpackningarna får heller inte innehålla något returmaterial. Då blir det dock mer sopor att kasta. Returmaterialen består vanligtvis av papp, wellpapp, plast och metall så det är lätt att sortera att avfallet för återvinning.

Funkaportalens redaktionen har försökt få fram siffror på hur stora mängder sjukvårdsmaterial som funktionshindrade förbrukar men det har inte varit lätt att ta fram. Inget av de företag vi kontaktat har velat ställa upp på intervju kring sitt miljöarbete.