Mångfaldsarbete missgynnas av okunskap

Hallå där… Annika Taesler, journalist som undersökt varför det syns så få personer med funktionsnedsättning i TV.

Var inte Sveriges Television, SVT, väldigt framåt för fem år sedan när man sände programmet CP-magasinet med Jonas Franksson?

– Det är sorgligt lite som hänt sedan CP-magasinet, man tappade initiativet helt. Handikappförbunden håller seminarier där SVTs journalister fått träffa personer som har en funktionsnedsättning för att "avdramatisera" det hela. Man har också uppvärderat Paralympics, som fick betydligt fler sändningar 2008 än 2004. Men fortfarande lyser funktionshindrade TV-journalister och programledare med sin frånvaro, till skillnad från exempelvis personer med en annan etnisk härkomst. 

Vad menar SVT med att det är svårt att anställa personer med funktionsnedsättning?

– Jag har fått höra alla möjliga bortförklaringar. De vanligaste är att det skulle bli bökigt, ta längre tid, att en sådan person skulle behöva extra stöd, att ingen funktionshindrad har ansökt... Men många har också erkänt att det finns en rädsla för sådant som är främmande, att man inte vågar "tränga sig på". Man hoppas att någon annan ska ta det ansvaret istället. 

Hur förklarar SVT att man inte följer sin mångfaldsplan när det kommer till personer med funktionsnedsättning?

– När jag var på SVT blev det väldigt tydligt att mångfald för dem är liktydigt med kön och etnicitet. Det är de kategorierna man prioriterar och räknar med i det dagliga arbetet. Flera pratade också om alla neddragningar som företaget gjort det senaste året, och menade att de tagit energin från att tänka på den här frågan.