Mer fokus på träning än kost för diabetiker

Att diabetiker bör hålla en välbalanserad kost och träna sin fysik är känt sedan länge. Oavsett om man medicinerar med tabletter eller sprutor och oavsett vilken typ av diabetes man har så är det extra viktigt att hålla sig i god form som diabetespatient. Tidigare har man fokuserat främst på kosten och målet har för många varit att nå normalvikt. Nu visar ny forskning att fysisk träning kan göra nytta även om man fortsätter att vara överviktig.

– Vi vet att det kan vara svårt för feta som inte motionerar att gå ned i vikt och att bibehålla viktnedgången. Syftet med vår undersökning var att se om kontrollerad motion utan ändrade levnadsvanor påverkar fettfördelningen i kroppen och känsligheten för insulin, säger Agneta Sunehag, professor på Baylor College of Medicine i Houston, USA.

Tre månader gav resultat

Träningen bestod av cykling på motionscykel eller annan konditionsträning fyra gånger i veckan, en halvtimme åt gången. Efter tre månader ökade insulinkänsligheten och fettfördelningen förbättrades hos de 29 ungdomar, 14 normalviktiga och 15 feta, som var med i studien. Detta trots oförändrade matvanor och fortsatt fetma.

Diabetes är en av de stora folksjukdomarna. I Sverige räknar man med att det finns minst 350 000 människor med diabetes. Oavsett diabetestyp är det främsta målet med behandlingen att försöka upprätthålla en så normal blodsockernivå som möjligt.

Under provperioden mättes blodsocker och insulinnivåer både före och efter träningspassen. Även hjärtats och lungornas kapacitet att ta upp och transportera syre undersöktes. Målsättningen vid varje träningspass var att pulsen skulle stiga till minst 70 procent av den maximala kapaciteten.

Vad ger bäst resultat

– Många undersökningar inkluderar både diet och motion vilket gör det svårt att avgöra vad som är mest effektivt och vad patienterna lättast accepterar. Vår undersökning visar att enbart motion, utan kostförändringar och utan viktnedgång, förbättrar den fysiska förmågan och motverkar överviktsrelaterade sjukdomar, säger Agneta Sunehag.

Kostråden för diabetiker har ändrats många gånger. Beroende på när man insjuknat kan det vara medelhavsdiet, lågkolhydratmetoden (även kallad Atkinsmetoden) eller lågfettkost (även kallad tallriksmodellen). Poängen med de olika metoderna är alltid att gå ned i vikt och vilket som fungerar bäst kan bero på många olika saker, bland annat individens egen metabolism. Individanpassade råd borde vara en självklarhet men ofta sker diabetesinformation i grupp och alla får då samma råd: att mäta sitt BMI och se till att nå normalvikt snarast möjligt. Nu kanske även dessa råd ändras till att bli mer fokuserade på fysisk träning.