När är jag människa - när är jag tolk?

Anna Ljung arbetar som taltjänsttolk på Taltjänst i Stockholm. Hon hjälper personer med tal-, röst- eller språkskador. Det kan handla om att ringa telefonsamtal eller ta minnesanteckningar vid ett läkarbesök. Många gånger ställs hon inför svåra situationer där hon som människa tycker en sak men i yrkesrollen som tolk inte får agera.

– Det svåraste är när jag ser en människa som mår dåligt och befinner sig i en svår situation och jag själv inte kan ta tag i saken. Det kan jag inte. Allt som görs ska vara på initiativ av brukaren.

Lär känna din brukare

Tolkens roll är att förmedla det brukaren vill säga. Tolken har tystnadsplikt. Brukaren beställer tolk hos taltjänst, vars verksamhet ligger inom tolkcentralen för döva och drivs av landstinget. Även om tolkrollen mot brukaren bör vara så neutral som möjligt, skapas alltid en relation mellan brukaren och tolken.

– Vi måste lära oss förstå hur en brukare kommunicerar för att kunna tolka. Då träffas vi i något som vi kallar upplärning av tolk. Ibland räcker det att vi träffas en gång. Ibland fem till tio gånger innan jag som tolk är införstådd med vad som sägs. Ofta kommer jag hem till brukaren så att jag lär mig hur brukaren kommunicerar, förklarar Anna.

Ett knep är omvärldstolkning

Som tolk får du inte ta ställning. Självklart tycker du saker, som människa, men i din yrkesroll måste du vara neutral. Om inte, bryter du mot din yrkesroll. Den opartiskheten gör att tolkar kan hamna i svåra situationer. Ett exempel är när du som tolk ser att brukaren befinner sig i en besvärlig situation, som du skulle kunna lösa genom att ringa ett telefonsamtal.

– Men där är det stopp. Det måste få ta den tid det tar. Det är ett stort dilemma många gånger att inte kunna ta initiativ, men som tolk får du inte lägga dig i situationen, säger Anna. Ibland kan jag ta till omvärldstolkning. Det gör jag i de lägen när jag vet att brukaren inte har möjlighet att veta eller ta reda på de fakta som krävs för att få fram en lösning. Då berättar jag för brukaren att man kan ringa till X. Sen får brukaren själv ta initiativet.

Ibland uppstår komiska situationer

Anna berättar också om dråpliga situationer som tolkar har råkat ut för. En kollega teckenspråkstolkade för en mycket förkyld brukare under ett läkarbesök. Som tolk tolkar du i jagform. Besöket slutade med att både tolken och brukaren lämnade läkaren med varsitt recept utskrivet på samma penicillin.

Några riktlinjer och regler för taltolkning finns inte idag, men det håller på att arbetas fram. I slutet av mars kommer en stor konferens hållas i Stockholm för taltjänsttolkar från hela landet. Anna hoppas på att de då ska fastställa de etiska riktlinjerna.

– Det kommer att bli skönt att ha riktlinjer. Men det kommer ändå inte hindra att det hela tiden uppstår dilemman, säger Anna.


Sandra Derbring, datalingvist på DART vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sandra Derbring. Foto
Sandra Derbring är datalingvist på DART vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och föddes med sammanvuxna käkleder. Hon kom i kontakt med DART när det var dags för examensarbete på Språkteknologiprogrammet vid Uppsala universitet. Kombinationen av språk, hjälpmedel och att hjälpa personer med olika typer av funktionsnedsättningar ligger henne varmt om hjärtat.

Livsbild dokumenterar vardagslivet för personer med funktionsnedsättningar

Del av Livsbilds webbplats. Skärmbild
På webbplatsen Livsbild.se samlas berättelser och fotografier in som dokumenterar livet för personer med funktionsnedsättningar och deras anhöriga. Även olika föreningars historia samlas in. Livsbild är en ny typ av insamling.

Hamburgare med punktskrift

Fingrar som läser punktskrift i form av sesamfrön på ett hamburgerbröd. Foto
Den Sydafrikanska hamburgerkedjan Wimpy har tagit fram en hamburgare specifikt för synskadade. Det är hamburgerbrödet som fått punktskrift på sig i form av sesamfrön och hamburgaren kallas för ”Braille burger”.

Margareta Benson undrar om hennes funktionshinder måste synas i tv-rutan?

En gammal TV på golvet. Foto
Måste mitt funktionshinder synas i tv-rutan? Det undrar Margareta Benson, som är hörselskadad och nyhetsankare på SVT, i en replik på Aftonbladet Debatt. Hon reagerar på ett inlägg av KD-politikern Ewa Samuelsson, som efterlyser nyhetsuppläsare med synliga funktionshinder. Samuelsson vill på så sätt hjälpa till att ”normalisera” funktionshindrade i samhället.

Styla rullstolen i HIF:s och MFF:s färger

Fotbollsklubben Helsingborgs märke fastsatt på baksidan av en rullstolsrygg. Foto
Funwheels of Sweden har inlett ett samarbete med HIF och MFF som innebär att rörelsehindrade fans kan dekorera rullstolen med lagens logotyp. Företaget startades av Eva Klevås vars 5-åriga dotter Tilde är beroende av rullstol. Tanken är att rörelsehindrade personer med enkla medel till exempel ska kunna visa sin identitet lättare.

Fler artiklar om Identitet

Annonser:

Norlandia Care Personlig Assistans webbplats, öppnas i nytt fönster

LÄS MER HOS OSS

"När min dotter föddes för tre år sedan gick det inte alls till som föräldrautbildningen hade lärt mig. Att föda två månader för tidigt fanns inte i min världsbild."

 

ur Towe Paqualins krönika "Några tankar om perspektiv"

 

Till krönikan

FÖRSLAG

Vad saknas på portalen? Vad är bra? Vad är dåligt?

Ge oss ditt förslag!

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta