Psykologen Cecilia Wåhlstedt har studerat hur barns olika förmågor och beteenden förhåller sig till ADHD-symptom. Den nya kunskapen kan på sikt leda till mer individuellt anpassade stödåtgärder. Den 16 januari la hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet är vanliga beteenden hos mindre barn. Om dessa beteenden är särskilt uttalade med hänsyn till barnets ålder kan det leda till diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD.
Den exakta orsaken till ADHD är fortfarande okänd. Forskningsresultat antyder att flera orsaker kan leda till ADHD, till exempel genetiska faktorer och försämrade kognitiva/neuropsykologiska förmågor. Forskning har även visat att barn som inte uppfyller kriterier för en diagnos kan uppleva samma negativa konsekvenser som barn med diagnosen ADHD.
Det är välkänt att ADHD kan visa sig på många olika sätt, beroende på hur de klassiska symptomen förhåller sig till kognitiva/neuropsykologiska och beteendeproblem.
Cecilia Wåhlstedt har i sin avhandling studerat relationerna mellan dessa faktorer närmare och resultaten ger stöd för att olika kognitiva/neuropsykologiska brister kan förklara ADHD-symtom hos barn. Samtidigt visar hon att inte alla barn med ADHD-symtom har kognitiva/neuropsykologiska brister.
Avhandlingen bidrar med viktig och ny kunskap och till fortsatt utveckling av teoretiska modeller. Resultaten kan också ge möjlighet att identifiera barn med ADHD-symtom på ett tidigt stadium och kan leda till förbättrade och individuellt anpassade behandlingsmetoder.
Källa: Uppsala universitet
"När min dotter föddes för tre år sedan gick det inte alls till som föräldrautbildningen hade lärt mig. Att föda två månader för tidigt fanns inte i min världsbild."
ur Towe Paqualins krönika "Några tankar om perspektiv"
Till krönikan
Ge oss ditt förslag!