Obehandlad ADHD är vanlig hos brottsdömda män

Långtidsdömda män inom Kriminalvården har överraskande ofta tidigare okänd och obehandlad ADHD trots att de haft betydande problem sedan barndomen. Detta har forskare vid Karolinska Institutet kunnat konstatera i en nyligen publicerad studie i den vetenskapliga tidskriften BMC Psychiatry.

I samarbete med Kriminalvården har forskarna genomfört en omfattande undersökning vid Norrtäljeanstalten i syfte att kartlägga omfattning av ADHD och lägga grund för en prövning av effektiv behandling.

– Vi har upptäckt att de intagna med ADHD har större funktionsnedsättningar och tydligare symtom än motsvarande ADHD-grupp inom psykiatrisk vård ute i samhället, berättar överläkare i psykiatri Ylva Ginsberg, tillika doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

I den aktuella studien har forskarna undersökt symtom på ADHD under barndom och i vuxen ålder hos 315 långtidsdömda män. En grupp av 34 intagna, som indikerade ADHD vid en enkätundersökning, fick sedan genomgå en omfattande diagnostisk utredning. Resultaten för fängelsegruppen jämfördes därefter med resultaten för 20 vuxna män med ADHD och 18 friska kontrollpersoner, som undersöktes vid en specialistmottagning inom psykiatrisk öppenvård.

40 procent av de intagna har obehandlad ADHD

Studien tyder på att så många som 40 procent av de intagna har obehandlad ADHD. De 30 intagna, som efter den mer omfattande neuropsykiatriska utredningen fick diagnosen ADHD hade, jämfört med ADHD-gruppen från psykiatrisk öppenvård, mer uttalade symtom och betydligt lägre utbildningsnivå. Fängelsegruppen presterade sämre än psykiatrigruppen och kontrollpersonerna på många av de neuropsykologiska test som de fick utföra. Skillnaderna kvarstod efter att hänsyn tagits till olikheter i begåvningsnivå. Forskarna kan konstatera att fängelsegruppen har vuxit upp utan nödvändig behandling av och stöd för sina funktionshinder.

Trots att de flesta intagna behövt extra stöd under skolgången och kontakt med sjukvården som barn och ungdom, har ytterst få utretts för ADHD eller andra neuropsykiatriska tillstånd och ännu färre fått behandling.

Vanligt med missbruk

Missbruk förekommer oftare i samband med obehandlad ADHD, i den aktuella studien hade samtliga intagna med diagnosen haft problem med droger. Forskarna såg också att andra behandlingskrävande psykiatriska sjukdomar var överrepresenterade hos de intagna med ADHD. Närmare hälften av dem hade pågående medicinering för psykiatrisk samsjuklighet. Närmare 25 procent fick vid utredningen även en diagnos inom autismspektrum. Dessutom uppfyllde de kriterierna för en eller flera personlighetsstörningar, där antisocial personlighetsstörning var vanligast. Psykopati var dock sällsynt.

– Med tanke på risken för allvarliga konsekvenser av obehandlad ADHD, för individen och för samhället, är det viktigt att samla mer kunskap om ADHD inom kriminalvården, säger Ylva Ginsberg.

Den aktuella undersökningen har legat till grund för en behandlingsstudie. Där undersökte forskarna om behandling med läkemedel mot ADHD kunde minska symtomen hos de drabbade och öka deras funktionsförmåga, för att på sikt möjligen minska risken för missbruk och kriminalitet. Resultaten från behandlingsstudien är under sammanställning och kommer att presenteras inom kort.

Källa: Karolinska Institutet, KI