Reformen som är både bra och dålig

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) presenterade i januari en rapport som visar att rehabiliteringskedjan förkortar sjukskrivningarna och att fler återgår i arbete.

– Det är glädjande att den nya sjukförsäkringen får människor tillbaka i arbete. I dag ligger ökat fokus på rehabilitering och hjälp att komma tillbaka genom tidiga insatser, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson.

Men det är inte alla grupper som gynnas av de nya reglerna. Personskadeförbundet RTP, (tidigare Riksförbundet Trafik- och Polioskadade), arbetar med att ge råd och stöd till personer som har förvärvade skador som whiplash-, ryggmärgs-, hjärn- och polioskadade samt amputerade. RTP har genomfört en undersökning bland sina medlemmar som tyder på oro och osäkerhet bland personer med förvärvade skador.

Rehabilitering måste få ta tid

– Många av våra medlemmar är långt ifrån arbetsmarknaden, de behöver först och främst tid att återfå sina psykiska och fysiska förmågor samt få en fungerande vardag, säger Pelle Kölhed, ordförande i Personskadeförbundet RTP.

I RTPs rapport talar människor om stor ekonomisk oro inför framtiden. Medlemmarna har lågt förtroende för Försäkringskassan som upplevs lyssna för lite på den enskilda individen. De nya reglerna tar enligt RTPs undersökning heller inte hänsyn till de personer med exempelvis svåra whiplash- eller hjärnskador som har behov av långa rehabiliteringsperioder. Endast 10 procent av dessa har blivit erbjudna nya rehabiliteringsinsatser från Försäkringskassan för att kunna återgå i arbete. 

Individanpassad rehabilitering

Personskadeförbundet RTP riktar stark kritik mot dagens rehabiliteringskedja som ensidigt handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering, när medlemmarna snarare behöver smärtvård och medicinsk rehabilitering.

– Rehabilitering har brustit i alla tider för våra medlemmar, och utan den är det omöjligt för dem att återgå till arbete, säger Pelle Kölhed. Det behövs ett individperspektiv på rehabiliteringen istället för dagens diagnos och myndighetsperspektiv. Vi föreslår att man inför något som vi kallar livsinriktad rehabilitering och att det upprättas en individuell plan med mål om att kunna återgå i arbete. Denna plan ska följas upp gemensamt av både brukaren och Försäkringskassan.

ISF:s rapport har utvärderat effekterna av de fasta tidpunkterna för prövning av arbetsförmågan som genomförs efter 91 och 181 dagars sjukskrivning. Resultatet är att fler återgår i arbete på såväl hel- som deltid och att sjukskrivningstiderna blivit kortare.

– Den nya sjukförsäkringen handlar i grunden om synen på människan. Alla ska få rätt stöd, vård och rehabilitering för att kunna komma tillbaka och få möjligheten att känna sig behövd i samhället, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson.

Fakta

De nya reglerna infördes 1 juli 2008 för att bryta den passivitet inom sjukförsäkringen som lett till Sveriges höga sjukfrånvaro och den höga andelen förtidspensionärer.