Så undviker man konflikter i gruppboende

I en gruppbostad ska många viljor samsas. Boende, föräldrar och personal kan ha olika åsikter om hur vardagsbestyren ska skötas. Inblick har träffat Anita Nilsson som har en lång erfarenhet av att arbeta inom gruppbostad.

Anita Nilsson har ställts inför en hel del dilemman och knepiga situationer under årens lopp.

– Just det här att behöva bo med någon som du faktiskt inte alls trivs med kan vara väldigt komplicerat.

Även om alla boenden har egna rum, är vissa utrymmen gemensamma. Det innebär att de boende dagligen konfronteras med varandra, vilket kan vara en stor fördel. Det ger en möjlighet till gemenskap och samvaro för de boende. Men det kan också vara en källa till problem. Anita Nilsson berättar om en boende - vi kan kalla honom för Kalle - som varje morgon råkade i konflikt med en annan person i gruppbostaden.

– De här två personerna kom helt enkelt inte överens, så enkelt var det. Tänk dig, vilken start på dagen att alltid behöva mötas, varje morgon, på väg till jobb eller daglig verksamhet. För Kalle hade det varit så mycket bättre om han fått ett eget boende långt tidigare.

Det kan ta tid att lösa problem

Anita Nilsson berättar att det tog många år och många konflikter innan Kalle flyttade från gruppbostaden till en egen lägenhet. Varför?

– Dels berodde det nog på föräldrarna, som var Kalles förmyndare. De var rädda för förändringar och bromsade upp alla planer på flytt. Men framför allt var nog vi i personalgruppen inte tillräckligt tydliga med att det var en ohållbar situation för Kalle.

I dag bor Kalle i egen lägenhet och har egen personal. Nu kan han leva sitt liv precis som han själv vill och mår bäst av. Det är en helt annan livssituation, menar Anita Nilsson.

Det fanns en oro i personalgruppen för att det skulle uppfattas som att man inte klarade av sitt jobb om Kalle måste flytta. Därför försökte man tysta ner problemet och hitta andra lösningar.

– Det krävs mod att erkänna att man ibland måste göra förändringar i arbetssättet, säger Anita Nilsson.

Tydlig ledning och kunskap viktigt

Det är också viktigt att ledningen backar upp och vågar ta upp problem. Cheferna kan ha en press på sig att visa upp ett bra resultat, både gentemot kommunen och anhöriga. Men framförallt är det viktigt med kunskap. Kunskap om de olika funktionsnedsättningarna och vad du som personal kan göra för att lyfta fram alla förmågor som finns hos varje individ, menar Anita Nilsson. När de boende har olika funktionsnedsättningar och flera har tilläggshandikapp ställer det höga krav på personalen.

– Varje individ har givetvis sina förutsättningar, intressen och sin egen livsstil. En älskar rally, en annan musik. Och det är viktigt att var och en får utöva sina intressen.

Eftersom det många gånger är ont om personal blir det mycket gemensamma aktiviteter i gruppbostaden, oavsett hur olika individerna är och hur olika intressen de har. Att frigöra personal till en aktivitet med en enskild boende kan vara svårt. Dilemmat är att individens egen vilja inte alltid tillgodoses.


Sandra Derbring, datalingvist på DART vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sandra Derbring. Foto
Sandra Derbring är datalingvist på DART vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och föddes med sammanvuxna käkleder. Hon kom i kontakt med DART när det var dags för examensarbete på Språkteknologiprogrammet vid Uppsala universitet. Kombinationen av språk, hjälpmedel och att hjälpa personer med olika typer av funktionsnedsättningar ligger henne varmt om hjärtat.

Livsbild dokumenterar vardagslivet för personer med funktionsnedsättningar

Del av Livsbilds webbplats. Skärmbild
På webbplatsen Livsbild.se samlas berättelser och fotografier in som dokumenterar livet för personer med funktionsnedsättningar och deras anhöriga. Även olika föreningars historia samlas in. Livsbild är en ny typ av insamling.

Hamburgare med punktskrift

Fingrar som läser punktskrift i form av sesamfrön på ett hamburgerbröd. Foto
Den Sydafrikanska hamburgerkedjan Wimpy har tagit fram en hamburgare specifikt för synskadade. Det är hamburgerbrödet som fått punktskrift på sig i form av sesamfrön och hamburgaren kallas för ”Braille burger”.

Margareta Benson undrar om hennes funktionshinder måste synas i tv-rutan?

En gammal TV på golvet. Foto
Måste mitt funktionshinder synas i tv-rutan? Det undrar Margareta Benson, som är hörselskadad och nyhetsankare på SVT, i en replik på Aftonbladet Debatt. Hon reagerar på ett inlägg av KD-politikern Ewa Samuelsson, som efterlyser nyhetsuppläsare med synliga funktionshinder. Samuelsson vill på så sätt hjälpa till att ”normalisera” funktionshindrade i samhället.

Styla rullstolen i HIF:s och MFF:s färger

Fotbollsklubben Helsingborgs märke fastsatt på baksidan av en rullstolsrygg. Foto
Funwheels of Sweden har inlett ett samarbete med HIF och MFF som innebär att rörelsehindrade fans kan dekorera rullstolen med lagens logotyp. Företaget startades av Eva Klevås vars 5-åriga dotter Tilde är beroende av rullstol. Tanken är att rörelsehindrade personer med enkla medel till exempel ska kunna visa sin identitet lättare.

Fler artiklar om Identitet

Annonser:

Norlandia Care Personlig Assistans webbplats, öppnas i nytt fönster

LÄS MER HOS OSS

"När min dotter föddes för tre år sedan gick det inte alls till som föräldrautbildningen hade lärt mig. Att föda två månader för tidigt fanns inte i min världsbild."

 

ur Towe Paqualins krönika "Några tankar om perspektiv"

 

Till krönikan

FÖRSLAG

Vad saknas på portalen? Vad är bra? Vad är dåligt?

Ge oss ditt förslag!

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta