Stamning: acceptans, terapi eller hjälpmedel

Ungefär en procent av Sveriges vuxna befolkning stammar. Det betyder 90 000 personer, de allra flesta män. Fler än 300 000 barn stammar under någon period av uppväxten. Många prövar olika metoder och knep för att komma framåt i talet. Några lägger till extra ord, blinkar eller rör på huvudet. Knepen fungerar inte alltid så bra på sikt, utan kan ibland bli mer till ett hinder och till sist utgöra en del av stamningsproblemet. Den stora frågan är om man ska försöka behandla eller acceptera stamningen?

Stamning är ett talfel som det är jobbigt att leva med. Att gå på anställningsintervju, date eller bara att prata med okända kan bli ett oöverstigligt hinder. Än så länge finns ingen bot, men det finns viss hjälp att få. Personer som stammar kan delas upp i de som accepterat sin situation och de som ständigt provar nya sätt att behärska sin stamning.

Anders Lindén säger att det för hans del aldrig handlat om att försöka sluta stamma.

– Det är ju en del av min personlighet, varken jag eller mina kompisar skulle känna igen mig om jag slutade stamma, säger Anders, som läser matematik på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Visst tänker jag ibland att en del grejer vore lättare om jag inte stammade, men alla har ju nåt problem. När jag var liten var det skämmigt, men nu är det helt ok.

Ingen vet riktigt varför

Det finns ingen klar vetenskaplig förklaring till varför man stammar. Det finns inte ens en definition av vad stamning är som alla är överens om.

Enligt Stamningsförbundet innebär stamning att ha svårigheter att komma framåt i talet, trots att man vet vad man vill säga. Personer som stammar kan problem med att starta talet eller så upprepar man ljud, stavelser eller ord. Ofta stammar man mer på vissa ljud och ord.

Andra uppfattar stamning som mer än en talrubbning och vill hellre beskriva det som en kombination av störningar i tal, kommunikation och beteende.

Fram till för några år sedan var det självhjälp eller logopedbehandling som gällde för de stammare som vill försöka behärska eller kontrollera sin stamning. Resultaten av behandlingarna är blandade, men det finns många som fått hjälp på detta sätt.

Tekniska hjälpmedel för självhjälp

Sedan 2009 får logopeder förskriva tekniska hjälpmedel till personer som stammar. Tekniska stamningshjälpmedel innebär att man hör sitt eget tal med fördröjning, eller att man hör sin egen röst med förvrängning, i ett ljusare eller mörkare röstläge.

– Efter ett år uppger 86% av användarna ökad delaktighet i samtal. Men precis som med andra hjälpmedel ser situationen mycket olika ut i olika delar av landet, säger Patrique Rönngren, legitimerad logoped. Alla som vill ha hjälpmedel får det helt enkelt inte.