Enad front mot diskriminering av teckenspråket

Dagens system med meritpoäng för moderna språk missgynnar teckenspråket och dess ställning i det svenska samhället. Om inte regeringen, utbildningsutskottet och riksdagen är del av det allmänna som ska skydda och främja det svenska teckenspråket och ta ansvar för att lagar och ratificerade FN-konventioner följs - vilka är det då som ska ge språklagen dess legitimitet och bevara teckenspråkets ställning i Sverige? Den frågan ställer Riksförbundet för döva hörselskadade och språkstörda barn, DHB och sex döv- och hörselorganisationer med en röst.

Det svenska teckenspråket skyddas av språklagen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige undertecknat och därmed lovat att följa. Enligt den ska den svenska staten ”underlätta inlärning av teckenspråk”. Men när regeringen med utbildningsminister Jan Björklund under hösten 2011 presenterade ett meritpoängsystem för moderna språk, där man exkluderat ämnet ”Teckenspråk för hörande”. Detta bryter både mot FN-konventionen och intentionerna bakom språklagen enligt döv- och hörselorganisationerna.

Meritpoäng får man för studier i moderna språk såsom samiska, finska, persiska, swahili och somaliska, men inte för “Teckenspråk för hörande”. Trots att det svenska teckenspråket är ett fullvärdigt språk och skyddat enligt Språklagen 9 § “Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.” och 14 § “Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.”

Genom att inte ge ämnet “Teckenspråk för hörande” meritpoäng på samma sätt som moderna språk, så menar döv- och hörselorganisationerna att regeringen underlåter att skydda ett av Sveriges minoritetsspråk. Därtill kommer att staten enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (artikel 21 punkt E) ska erkänna och främja användandet av teckenspråk.

Döv- och hörselorganisationerna hyser en oro att teckenspråkets ställning och användning försvagas när det blir mer lönsamt att läsa sådana språk som ger meritpoäng. Allt färre elever läser teckenspråk som språkval inom grundskola och gymnasieskola.