Landstingen utreder inte dyslexi

Det råder oklarheter och skillnader i landet om möjligheten för personer med läs- och skrivsvårigheter att få sina svårigheter utredda och få hjälpmedel enligt § 3 b i hälso- och sjukvårdslagen - HSL.

För att skapa en klarare bild av situationen har Dyslexiförbundet FMLS under gjort en enkätundersökning om förskrivning av hjälpmedel och möjligheter till utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Enkätundersökningen visar att cirka hälften av landstingen varken utreder dyslexi eller ger hjälpmedel. Dyslexiförbundet FMLS styrelse säger i ett uttalande att det finns en skollag och en hälso- och sjukvårdslag (HSL), som ska gälla lika för alla medborgare. Därför menar Dyslexiförbundet FMLS att det är märkligt och oacceptabelt att landstingen tolkar hälso- och sjukvårdslagen så olika.

Berörda landsting säger att skollagen är kommunernas uppgift, att kommunerna ska tillgodose behovet. Cirka hälften av landstingen förskriver hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen. Dyslexiförbundet FMLS tycker dock att utbudet är minst sagt varierat. De olika besluten grundas på brist på resurser och godtycke.

De landsting som inte förskriver hjälpmedel motiverar avslagen helt olika. Dyslexiförbundet FMLS säger att landstinget i Västra Götaland diskuterat att läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inte ska innefattas av hälso- och sjukvårdslagen. Det är en ståndpunkt som Dyslexiförbundet FMLS tycker är helt orimlig, eftersom både logopeder och psykologer räknar dyslexi till de neuropsykiatriska tillstånden.

I Gävleborg stöder sig landstinget på en regeringsproposition från 1982. Det är snart trettio år sedan den var aktuell!

Barn och ungdomar får ta konsekvensen

– Landstingens agerande leder till att många barn och ungdomar inte får den utredning och det stöd de behöver. För andra är väntetiden alltför lång, upp till 2 år bara för att bli beviljade en utredning, ofta efter en lång kamp. När stödet slutligen kommer, kan det vara alldeles för sent. Färdigheter i läsning och skrivning man går miste om i tidiga skolår går aldrig att reparera, säger Sven Eklöf, kanslichef på Dyslexiförbundet

– Dyslexiförbundet FMLS menar att landstingen aldrig kan avsäga sig sitt ansvar enligt HSL, såvida inte detta är avtalat och skatteväxlat och att man är förvissat om att kommunen träder in enligt HSL. Alltför många barn ramlar idag mellan stolarna!

Kommunerna har enbart ansvar enligt skollagen, men i svårutredda och svårbehandlade fall av läs- och skrivsvårigheter måste sjukvården träda in med sina expertkunskaper och hjälpmedelsresurser. Ungdomar behöver hjälpmedel även i hemmet för att klara läxor, surfa på internet och läsa böcker.


Otillgänglig radio och TV ska kosta

Public service ska nå alla i hela Sverige. Företagen bör vara ledande när det gäller att förbättra tillgängligheten till medier för människor med funktionsnedsättning. Om publiken inte nås av innehållet i radio- och TV-programmen ska det få ekonomiska konsekvenser, anser Handikappförbunden i ett yttrande.

Projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning

En hand som visar signalen stopp, nej eller inte längre. Foto
Idag är personer med funktionsnedsättning en osynlig grupp i brottsoffersammanhang. Det finns ett stort behov av insatser för att öka kunskapen om våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning. Det gäller att lära sig se, ställa rätt frågor, ha kunskap om vilken hjälp som finns att få och vad en funktionsnedsättning kan betyda i den rättsliga processen.

Handikappförbunden vill att regeringen tar vara på funktionshindersrörelsens kompetens

Ingrid Burman. Foto
Regeringen ger myndigheter uppdrag utan att säkerställa att funktionshindersorganisationernas kunskap och kompetens tas tillvara. Nu senast i regeringens nya uppdrag till Barnombudsmannen. Detta går stick i stäv med såväl regeringens intentioner för funktionshinderspolitiken som FN-konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har antagit.

Torsdagsaktionen 1 år. I väntan på vad då?

Torsdagsaktionens poster med siffran 741 skrivet med stora bokstäver. Illustration
I ett års tid, i alla väder, i alla årstider har representanter för flera organisationer inom funktionshinderrörelsen funnits på plats utanför Rosenbad varje torsdag. Detta för att påminna om att det är dags för regeringen att aktivt ta ställning i frågan om bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund.

CP-dockan Gil

Gils CP-docka i en förpackning. Foto
Göteborgskooperativet för Independent Living (GIL) har tröttnat på fördomsfull snällhet och lanserar nu en CP-docka som substitut.

Fler artiklar om Handikapprörelsen

Annonser:

LÄS MER HOS OSS

"Det är klart att Sverige är bra på saker när det gäller tillgänglighet, men bäst…?"

Sofia Thoresdotters krönika

TIPSA REDAKTIONEN

Har du några erfarenheter du vill dela med dig angående assistans?

Tipsa gärna redaktionen.

Ge oss ditt förslag!

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta