Rätten till personlig assistans har funnits sedan början av 90-talet. Den nya lagstiftningen har inneburit en fantastisk möjlighet till en bättre livskvalitet för många personer med funktionshinder.
Rätten att ha personlig assistans är förhållandevis unik för Sverige, många länder saknar en liknande lagstiftning. Men allt blev inte som beslutsfattarna tänkt sig.
Möjligheten att bestämma över sin assistans varierar. Det råder också oklarheter om hur tillsynen av assistansen ska fungera. Regeringen gav Assistanskommittén i uppdrag att se över hur det fungerar med personlig assistans i praktiken. Det första delbetänkandet kom 2005 och innehöll flera förslag på förbättringar. Vad har egentligen hänt sedan betänkandet kom?
Den lagliga rätten till personlig assistans ser lika ut oavsett var du bor i Sverige. Men ändå kan förutsättningarna för individen se mycket olika ut. Det beror delvis på hur assistansen drivs. Den som väljer att driva assistansen genom ett brukarkooperativ har störst möjlighet att bestämma själv över upplägget av assistansen visar en undersökning som SCB gjort. Väljer man istället att driva assistansen i kommunal regi riskerar man att höra till den brukargrupp som i genomsnitt har minst att säga till om.
Det kan gälla sådana saker som
Sanna bor i en kommun i Skåne och driver sin assistans genom kommunen.
– Jag har flera gånger bett att få byta ut en assistent, för vi fungerar inte ihop helt enkelt. Men hittills har det inte blivit så, utan vi fortsätter att tillbringa 5 timmar varje dag med varandra.
I Assistansutredningens delbetänkande På den assistansberättigades uppdrag (SOU 2005:100) finns en rad förslag till förbättringar, bland annat:
Man vill att det ska bli lättare för den enskilda personen att bestämma över sin personliga assistans.
Funkaportalen frågade Linda Bågling, rättssakkunnig på socialdepartementet om regeringen har några intentioner att jämna ut skillnaderna och ge assistansberättigade större rätt i den kommunala verksamheten.
– Alla assistansberättigade har samma rättigheter oavsett hur assistansen utförs. Det finns inga planer nu på att ändra något i den lagstiftningen. Assistanskommitténs förslag syftar till att de assistansberättigade ska kunna utnyttja sina rättigheter. Men regeringen avser inte att göra något åt förslagen nu.
Egentligen är läget oförändrat sedan betänkandet med alla förslag till förbättringar lämnades för snart ett och ett halvt år sedan. Det är inte heller troligt att något av förslagen kommer att antas, berättar Linda Bågling. En av anledningarna är att förra regeringen av misstag tillsatte dubbla utredningar.
När Assistanskommittén lämnade in sitt delbetänkande till socialdepartementet upptäckte departementet ytterligare en utredning inom området, som man inte känt till tidigare. Utredningen handlade om socialförsäkringar och visade sig även beröra de regler som i dag finns i LASS, Lagen om assistansersättning. Här föreslog man en socialförsäkringsbalk, som skulle omfatta de regler som i dag finns i LASS. Om balken genomförs upphävs Försäkringskassans generella regler inom området och LASS går in under socialförsäkringsbalken.
Vad göra nu? Regeringen beslutade i juni 2006 att göra en till utredning. Kommitténs uppdrag utvidgades till att göra en bred översyn av hela LSS-lagen. Det arbetet ska vara klart senast den 31 mars 2008. Björn Jidéus är assistansberättigad och är verksamhetsledare på brukarkooperativet STIL.
– Det var bedrövligt att man inte upptäckte de dubbla utredningarna tidigare. Assistanskommittén tappade fart så in i bänken.
Efter det att assistansreformen genomfördes på 90-talet visade det sig att kostnaderna för att driva assistans blev mycket större än vad beslutsfattarna räknat med.
Peter Annunen var med och grundade hjärnskadeförbundet Hjärnkraft. Förbundet var med på barrikaderna inför genomförandet av assistansreformen. I dag är Peter Annunen vd för det privata assistansbolaget My Life i Norrland.
– Felräkningen är ett bevis på att man inte förstått behovens storlek, säger Peter Annunen.
Andra anser att det var en välplanerad felberäkning. Björn Jidéus menar att det var ett politiskt rävspel.
– Beräkningen gjordes fel från början för att få igenom lagstiftningen. Jag är övertygad om att man inte fått igenom den annars.
Ett av LSS-kommitténs uppdrag är att analysera orsakerna till kostnadsutvecklingen för assistans. Kommittén har också fått i uppdrag att ge förslag på åtgärder för att dämpa och stabilisera kostnaderna.
Behovet av att spara kan slå hårt mot den enskilde individen. Björn Jidéus berättar om hur personer drabbats av att kommunen ska börja se över kostnaderna för assistansen.
– Det kan vara en person som varit LSS-bedömd i många år. Plötsligt ifrågasätts gamla beslut, sedan 9-10 år tillbaka. Det är ett hemskt läge för den enskilde.
Även andra lagar än LSS och LASS påverkar förutsättningarna för brukarna. Sedan årsskiftet 2006/2007 gäller en ny arbetstidslag. Jourtid räknas numera som arbetstid, vilket får konsekvenser för hur schemaläggningen görs för personer som jobbar som personliga assistenter.
Förr kunde användare önska samma assistent under en längre period. Det är inte möjligt efter lagändringen. Beslutet om en ny arbetstidslag är taget på EU-nivå.
– Politikerna här i Sverige har verkligen försökt ställa upp och få EU att förstå problematiken. Hade det varit mer vanligt med personlig assistans i Europa kanske man hade haft större förståelse för problematiken, menar Peter Annunen.
Vad kommer att hända nu? Linda Bågling på Socialdepartementet säger att LSS-kommittén fortsätter sitt arbete och man kommer inte att vidta några åtgärder innan dess.
Björn Jidéus anser att det viktigaste är att rättigheterna bevaras som de är i dag.
– Lagstiftningen betyder så otroligt mycket för individen, vilket jag ser varje dag. Den är väl värd att bevara. Däremot så skulle jag föreslå att man för in fler saker under LSS, till exempel rätt till hjälpmedel och rätt till transport. Som användare borde du få pengarna och kunna välja att själv handla din rullstol, eller använda hjälpmedelscentralen. Om användaren får styra mer där kan systemet bli så mycket mer effektivt. Kapitalismen i sin prydno fungerar bra!
Läs guiden
Har du några erfarenheter du vill dela med dig angående assistans?
Tipsa gärna redaktionen.
Ge oss ditt förslag!