Den svenska assistansmodellen blir tuffare

Lagändringar och regelskärpningar förändrar LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det innebär skärpningar för alla assistansberättigade. De tuffaste kraven gäller de som valt att vara egna arbetsgivare till sina assistenter.

Alla assistansberättigade har rätt att välja vilken assistansanordnare de vill. Man kan välja att få assistans av kommunen, via ett assistansföretag eller ett kooperativ eller så startar man ett eget företag. En enskild firma med f-skattsedel är det lägsta kravet från Skatteverket och med den varianten anställer man sina egna personliga assistenter. Reglerna för egna arbetsgivare kommer att skilja sig från andra typer av anordnare med de nya reglerna.

– Den första juli skärptes reglerna kring hur assistansersättningen får användas, berättar Johan Lindholm som själv driver sin assistans i egen regi. De medel som inte används ska betalas tillbaka till Försäkringskassan, inget får sparas eller periodiseras under längre tid än 6 månader.

Den här regeln om återbetalning kommer inte att gälla för andra assistansanordnare och oron bland egna arbetsgivare är stor för vilka konsekvenser detta kan komma att få.

Viktigt att kunna spara

Tidigare har assistansberättigade som fungerar som egna arbetsgivare och som driver assistansen i egen regi kunnat lägga undan pengar till oförutsedda utgifter. Allt detta bygger på att brukaren kan planera ekonomin för assistenterna, en möjlighet som nu tas bort.

– I händelse av tvist med en assistent kan det vara nödvändigt att ha sparade medel för att kunna betala förliknings- eller uppsägningskostnader. En egen arbetsgivare måste i dessa fall ta av privata pengar för att täcka dessa kostnader eller helt enkelt strunta i sitt arbetsgivaransvar, säger Johan Lindholm.

Assistans är en revolution

När personlig assistans infördes i Sverige innebar det en enorm skillnad för personer med funktionshinder. Plötsligt fanns en möjlighet att bo och leva självständigt på samma villkor som alla andra. Det finns personer som behöver det speciella stöd som exempelvis gruppboende kan ge, men för personer som vill leva på egen hand är personlig assistans den enda fungerande lösningen.

Andelen assistansberättigade som själva är arbetsgivare för sina assistenter är under 4 procent av alla assistansberättigade. Kommunerna ansvarar för cirka 55 procent och resterande 41 procent sköts av privata anordnare. Assistansberättigade som driver sin egen assistans tillhör de som är mest positiva till personlig assistans. Att själv fungera som arbetsgivare innebär många fördelar och flexibiliteten och självbestämmandet är maximalt.

– Det positiva är att jag kan sköta allt själv. Jag har koll på vart pengarna tar vägen, säger Madeleine Strömblad som varit egen arbetsgivare i ett år. Jag kan betala högre lön till mina assistenter, det tror jag kan vara en bidragande del till att personalomsättningen minskar.

Ökade kostnader

Det finns i huvudsak två skäl till att riksdagen ser över assistansmodellen. Dels kostar den betydligt mer än vad som var tänkt när den infördes, dels har det förekommit oegentligheter hos vissa assistansanordnare. De förändringar som sker nu ska förbättra kvaliteten på personlig assistans, men framförallt handlar det om besparingar. Den totala åtgärdsplanen beräknas minska kostnaderna för personlig assistans med 3 miljarder under åren 2010-2013.

Utöver problematiken med återbetalning innebär de nya förslagen att det ska göras besparingar med 20 procent i antalet beviljade timmar, målet är ett genomsnitt på 100 timmar per vecka och assistansbeviljad. Johan Lindholm menar att det blir svårare att upprätthålla villkoren kring god arbetsmiljö i samband med exempelvis resor.

– Det kommer inte finnas tillräckligt med timmar till dubbel assistans om man inte blir beviljad tillfälligt utökad assistans.