Högre assistanskvalitet kostar mer

Personlig assistans är ett individuellt utformat stöd som i mycket hög grad bidrar till att personer med svåra funktionsnedsättningar kan delta i samhällslivet och bestämma över sitt liv. Personlig assistans har också gjort det möjligt för anhöriga att både förvärvsarbeta utanför hemmet och få betalt för sitt omsorgsarbete.   
Föräldrar till barn med assistansersättning har i mindre utsträckning än andra sjukpenning, arbetslöshetsersättning, bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd (”socialbidrag”).

– Personlig assistans är utifrån många aspekter ett kostnadseffektivt sätt att ge stöd till människor med omfattande funktionsnedsättningar, säger Peter Brusén, chef för enheten för funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen.

I genomsnitt kostar hemtjänst 70 procent mer per brukartimme än personlig assistans. Stöd i gruppboende eller i annan verksamhet kan ges till flera personer, men är mindre flexibelt och kräver investeringar i särskilda bostäder.

Staten betalar - i stället för kommunen

Personlig assistans enligt LASS bekostas huvudsakligen av staten medan andra insatser till personer med funktionsnedsättning betalas av kommunen. Assistansreformen innebar nya drivkrafter för aktörer och verksamheter. Antalet personer med kommunalt finansierad avlösarservice, korttidsvistelse och omfattande hemtjänstinsatser har minskat liksom antalet anhöriganställda. Assistansersättningen har även minskat kostnaderna för vårdbidrag och handikappersättning.

Åldersförändringar i befolkningen har fått genomslag när 65-årsgränsen för personlig assistans togs bort 2001. Under 2000-talet, när fler från den stora fyrtiotalistgenerationen kommit upp i 60-årsåldern, har antalet äldre assistansmottagare med ett omfattande stödbehov (grupp 3 i LSS personkrets) ökat kraftigt. De fick tidigare kommunalt finansierade insatser.

– Behovet av personlig assistans påverkas av hur samhället i stort och andra verksamheter fungerar för personer med funktionsnedsättning, menar Peter Brusén.

Personer med funktionsnedsättning som är i behov av stöd och service måste ha möjlighet att även välja kommunala insatser av god kvalitet som alternativ till eller som ett komplement till personlig assistans.

FAKTA: Assistansreformen infördes 1994. Assistansersättningen kostade 16 miljarder kronor 2006. I december 2006 var cirka 14 200 personer beviljade personlig assistans enligt LASS, vilket var mer än dubbelt så många personer som i december 1994. Antalet assistanstimmar per person har ökat mindre än antalet personer med assistansersättning. Bland de bidragande orsakerna finns ökat antal personer med personlig assistans under dygnsvilan och en ökning av dubbel assistans, dvs. samtidig hjälp av två assistenter. Den schabloniserade assistansersättningen har bidragit till att begränsa kostnadsökningarna.
Källa: Socialstyrelsen