På tapeten: Servicepeng för ökad rättvisa

Ett nytt ersättningssystem för personer med funktionsnedsättning föreslås nu av Sveriges Kommuner och landsting (SKL) och ett antal organisationer. Förslaget sägs kunna ge stora förbättringar för brukaren.

Det nya ersättningssystem som diskuteras innebär att man inför en statlig ”servicepeng” i LSS-systemet. Förslaget lämnades nyligen över till medlemmarna i LSS-kommittén.

– Jag vet att kommittén diskuterade förslaget på sitt senaste sammanträde. Men än har man inte fattat beslut, säger Claes Olsson, direktör och avdelningschef på SKL.

LSS står för lagen om stöd till funktionshindrade och gäller sådant som personlig assistans, gruppboende och daglig verksamhet. Målet med lagen är att funktionshindrade personer ska ha möjlighet att leva som andra.

I dag är det kommunen där den sökande bor som beslutar om och betalar för en LSS-insats. Risken finns att kostnaden för stödet till funktionshindrade vägs mot andra åtgärder i kommunen, som äldrevård eller barnomsorg.

Istället borde en nationell myndighet fatta alla beslut om LSS-insatser, enligt det nya förslaget. Och kostnaden för insatsen skulle finansieras statligt, genom en individuell servicepeng. Det är den enda möjligheten att säkerställa rätten till likabehandling för funktionshindrade i hela landet, menar SKL och de organisationer som står bakom förslaget.

– Den stora fördelen för brukarna är att man kan söka sig var som helst i landet och få åtgärden utförd, menar Claes Ohlson

I dag är det många gånger svårt – och ibland omöjligt- för en person med LSS-stöd att flytta till en annan kommun. I folkmun kallar man det ibland lite tillspetsat för ”kommunarresten”.

Flera fördelar

Men det finns fler fördelar för brukarna med förslaget än möjligheten att flytta utan krångel. På sikt skulle valfriheten kunna leda till en kvalitetshöjning, menar SKL. Dagliga verksamheter, korttidsrehab och andra liknande verksamheter skulle tvingas att verkligen anstränga sig för att hålla kunderna nöjda. Annars kan kunden helt enkelt välja att lägga sin servicepeng vid en bättre verksamhet i grannkommunen. En annan fördel är, menar SKL, att integrationen i samhället gynnas. En daglig verksamhet kan förläggas till en helt ”vanlig” arbetsplats. Merkostnaden för arbetsgivaren täcks av serviceersättningen.

Bakgrunden till förslaget är en diskussion mellan SKL och Föreningen Jämlikhet, assistans och gemenskap (JAG). Efter det har flera andra organisationer valt att ställa sig bakom förslaget. Man har stuckit ut hakan en hel del och debatterat i ett flertal handikapporganisationers tidskrifter. Men förslaget är inte helt okontroversiellt.

– Generellt sett kan man säga att de som företräder assistansanvändare är för en statlig finansieringslösning. Men de som företräder åtgärder inom LSS personkrets 1 och 2 (utvecklingsstörning, autism, begåvningsnedsättning, red anm) är mer negativa till systemet. Sedan finns det ett antal organisationer och förbund som har en vacklande inställning, säger Claes Ohlson.

Beslut till sommaren

LSS-kommittén avslutar sitt arbete i juni och ett först då kan man vänta på ett definitivt beslut. Kommittén har gjort en bred översyn av LSS-lagstiftningen och undersökt hur väl LSS fungerar för att uppnå de handikappolitiska målen.