Våga arbete - yrkesliv med stöd av personlig assistans

Boken Våga arbete - yrkesliv med stöd av personlig assistans av Jessica Smaaland, som själv är assistansanvändare, har intervjuat sexton assistansanvändare om deras yrkesliv. Hon anser att lagstiftningen borde vara tydligare i att assistans ska göra det möjligt för assistansanvändare att arbeta.

Boken Våga arbete - yrkesliv med stöd av personlig assistans är resultatet av ett ettårigt projekt som Jessica Smaaland ledde på uppdrag av IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.

– Bakgrunden var att så få personer med assistans är ute i arbetslivet. I rapporten Handikappomsorg lägesrapport 2005 från Socialstyrelsen sägs det att enbart 7 % av de assistansberättigade år 2002 arbetade utan stödåtgärder på arbetsmarknaden.

Varför har så få kommit ut arbetslivet?

– Många med intellektuella/kognitiva funktionsnedsättningar har inte möjlighet komma ut i arbetslivet. Samtidigt kan det vara så att en de som skulle kunna komma ut på arbetsmarknaden fastnar i stödåtgärder som daglig verksamhet. Det är en del av det vardagliga livet att arbeta. Idag står det bara två meningar om arbete i förarbetena i LSS-propositionen "stöd och service till vissa funktionshindrade" som ligger till grund för lagstiftningen. Om arbete ska definieras som ett grundläggande eller annat behov kan diskuteras, bara tiden ges.

Några av de yrken de sexton assistansanvändarna som intervjuas i boken arbetar med märks bland andra civilingenjör, lärare, jurist, tolk, bröllopskoordinator, präst, journalist och sjuksköterska. Hon valde medvetet bort de som arbetade i brukarrörelsen eller i assistansföretag.

Assistansen är en förutsättning för att allt ska fungera

Gemensamt för intervjupersonerna var att de såg assistansen som en förutsättning för att kunna arbeta. En del hade assistans i början och slutet av arbetsdagen, andra hade assistenten med sig hela arbetsdagen.

– En del hade överhuvudtaget inte kunnat ta sig till arbetet eller orkat vara där utan assistans. Assistans behövs för allt från grundläggande behov till handräckning av pärmar och papper och att göra sin del i diskningen i fikarummet.

Det handlar om praktiska saker som att assistenten finns tillhands och assisterar vid måltider, toabesök, förflyttningar, anteckningsnoteringar och så vidare. Assistansen gör också att man inte behöver trötta ut sig med exempelvis hushållssysslor och istället får kraft att lägga ner på ett arbete.

– En del kanske inte behöver så mycket assistans på arbetsplatsen utan främst utanför arbetet för att orka arbeta. Samma krav på en assistansanvändare som på andra anställda

Assistansen måste vara under kontroll för att allt ska fungera. Om assistenten exempelvis kommer försent till arbetet gör assistansanvändaren det också.

– Det blir ohållbart att sköta ett arbete om man ständigt har vikarier och måste ringa in assistenter.

Myndigheterna måste förbättra informationen

Jessica Smaaland anser att myndigheternas information om möjligheter till anpassning är en del av problemet.

– En tjej som behövde få en dörröppnare på sin arbetsplats, fick ringa 25 gånger till Arbetsförmedlingen innan hon hittade en handläggare som visste hur man gjorde. Det borde finnas ett förhandsbesked att ge arbetsgivaren vid anställningsintervjun, ett papper på att de inte behöver stå för anpassningar av arbetsplatsen.

Vilka krav ska en arbetsgivare ställa på assistansanvändare?

– Samma krav, det ska inte vara acceptabelt att komma försent till arbetet även om assistenten försovit sig. Sedan kan det å andra sidan finnas behov att få veta ändrade arbetstider i god tid för att hinna ändra schemat för sina assistenter.

Om ett arbete innehåller mycket arbetsresor kan det innebära omkostnader för assistenterna. Då är det viktigt att det är uppgjort hur mycket som kan betalas via assistansersättningen och vad arbetsgivaren betalar.

– Det blir en förhandlingsfråga mellan dig och arbetsgivaren. Här kan det spela roll vilket assistansföretag man har och hur stora medel de ger till assistansomkostnader.

Tycker du att man ska skriva i sitt CV att man har en funktionsnedsättning?

– Det finns både för- och nackdelar. Det kanske är lättare att komma på intervju om det inte framkommer, å andra sidan kan en arbetsgivare bli negativt inställd om denne tycker sig ha blivit lurad. En kompromiss kan vara att påtala det indirekt, till exempel att ange arbetsledning av personliga assistenter som en erfarenhet.

Vilka råd vill du ge till arbetsgivare?

– Våga prova någon som är assistansberättigad, våga fråga hur assistansen fungerar och kolla upp vad det finns för stöd och anpassningar.

Källa: Assistanskoll