Att höra bra kan bli dyrt

Hörapparater är dyra och betraktas som hjälpmedel. Därför betalar landstingen större delen av kostnaden. Men landstingen erbjuder inte de modernaste apparaterna. Vill man höra bra även i stökiga miljöer får man betala själv. Om man kan.

Heléne Ljung är audionom på företaget Audiomerna i Stockholm och har jobbat med hörselhjälpmedel i många år.

– De hörapparater som upphandlas genom landstinget har en stor begränsning vad gäller teknik och motsvarar inte alltid vad folk behöver. Visserligen är det apparater av god kvalitet, men det är basapparater, kan man säga. Det finns en hel del tekniskt avancerade hörapparater som inte finns med i landstingens utbud.

Patient eller kund?

Margareta Lundman behöver hörapparat. För henne var det självklart att gå till sjukhuset för att få en utprovad.
– Jag hade inte en tanke på att det kunde finnas alternativ, säger hon. Men nu har jag sett annonser för företag som säljer sådana där små pluppar som man sätter in i örat, istället för den här man har bakom örat.

Margareta Lundman kan inte påminna sig att hon fick någon information om olika modeller eller att det fanns olika tekniker för hörapparater.
– I början var jag väldigt nöjd, för skillnaden mellan att höra dåligt och att ha apparaten var så stor. Men nu är jag ganska trött på den och tycker det är jobbigt med allt bakgrundsljud. Nu skulle jag kunna tänka mig att prova lite alternativ, särskilt om det är gratis att prova.

Bättre urval men högre pris

Hélène Ljung på Audionomerna berättar att 80 procent av hennes kunder redan har en hörapparat som är utprovad av landstinget, men söker efter något bättre.

Det finns nämligen hörapparater som fungerar bra även i bullriga miljöer och som är små tack vare nanoteknik.
– De nya hörapparaterna kan skilja på buller och tal i mycket högre grad. Det blir heller inte något konstigt ljud för användaren när hon tuggar, eller hör prassel av papper eller rinnande vatten. Med de gamla hörapparaterna kan papper låta som plåtskrammel och vatten som Niagarafallet, förklarar Heléne Ljung. 

Den som får hörapparaten förskriven som hjälpmedel betalar 600 kronor själv, resten bekostar landstinget. Den som går till en privat audionom får själv betala hela summan för apparaten
(7 000 – 14 000 kronor).
– Jag tycker att det vore bättre för kunden att ha subventionen i botten och sen få lägga till lite pengar för att köpa en apparat som är mer avancerad, säger Hélène Ljung. Så gör man till exempel i Danmark. Det skulle också skärpa till kvalitén på Hörcentralerna, man skulle se till att få nöjda kunder och patienter och ge en bättre service.