Att köpa hörapparat privat

Två hörapparater. FotoDe hörapparater som förskrivs som hjälpmedel i dag är upphandlade. Det betyder att landstinget väljer ut några hörapparater som de köper in. Det ska vara en bra hörapparat, till lägsta möjliga pris.

Heléne Ljung är audionom och har jobbat med hörselhjälpmedel i många år.

De hörapparater som upphandlas har en stor begränsning vad gäller teknik och vad folk behöver. Visserligen är det en apparat av god kvalité, men det är basapparater, kan man säga.

Svårt på fest

En nackdel med många hörapparater är att det blir rundgång ibland. Det tjuter och piper, med påföljden att användaren drar ner ljudet - och hör sämre. Många upplever också att det är svårt att höra om man är i ett större sällskap, till exempel på fest eller restaurang.

Men i dag finns det hörapparater som fungerar bra också på släktkalas och partyn. Tekniken kallas för Nanoteknik. Tack vare Nanotekniken är hörapparaten liten som en tumnagel och kan dessutom reducera buller mycket bättre.

Det är solklart att de är bättre. De nya hörapparaterna kan skilja på buller och tal i mycket högre grad. Det blir heller inte något konstigt ljud för användaren när hon tuggar, eller hör prassel av papper eller rinnande vatten. Med de gamla hörapparaterna kan papper låta som plåtskrammel och vatten som Niagarafallet, förklarar Heléne Ljung. 

Dyrt att höra riktigt bra?

Utvecklingen går oerhört snabbt framåt på området. När landstingen upphandlar hörapparater väljs några få modeller eller leverantörer ut till sortimentet. Några landsting köper visserligen in ett begränsat antal avancerade hörapparater. Resten är av en enklare modell. Därför väljer många att istället gå till en privatpraktiserande audionom och själv bekosta sin hörapparat. Där finns det en valmöjlighet och tillgång till den senaste tekniken. Att köpa en hörapparat privat kostar mellan 7 000 – 10 000 kronor.

Eftersom hörapparaterna inte görs i stora upplagor, blir de ganska dyra. Man kanske gör en modell i 15 000 exemplar, sedan har tekniken utvecklats och det är dags för nästa modell. Å andra sidan är de nya apparaterna mycket mer hållbara än den gamla sorten. De har inga ledningar som kan gå sönder, utan digitala signaler”, säger Hélène Ljung.

80 procent av de som kommer till Heléne för att köpa en hörapparat har redan en som är utprovad av landstinget, men söker efter något bättre.

Hörapparaten har minne

En avancerad hörapparat kan kopplas via bluetooth till exempel till en mp3-spelare eller mobiltelefon. Den kan även lära sig att känna igen olika ljud, därför klarar den buller och plötsliga ljud mycket bra. Apparaten har ett ljudminne som står på noll från början. När användaren börjar bära hörapparaten lagras olika ljud i en ljudbank, till exempel sorlet på en fest eller trafikbuller. Ljudminnet kan Hélène plocka upp i sin dator. Med hjälp av datorn kan hon anpassa hörapparaten för olika situationer och miljöer, t.ex. bullret när du åker bil eller sorlet när du är på konferens.

Det går alltså snabbare att anpassa en modern, avancerad hörapparat, än den mer traditionella som många får prova ut hos landstinget. Därför krävs det ofta färre återbesök för den som går till en privat audionom än till landstingets hörcentral.


Ny videosajt guidar dig i skötseln av din hörapparat

Hörsel.info webbplats. Skärmbild
Nu kan du enkelt gå in på nätet för att få hjälp med skötseln av dina eller dina anhörigas hörapparater. Webbplatsen horsel.info innehåller textade och teckentolkade videofilmer som guidar dig på vägen.

Brukarmässan Hjultorget växer

Hjultorgets logotype
Mässan Hjultorget räknar med nya rekord när 2012 års upplaga slår upp portarna i maj. Det är fortfarande några månader kvar till Hjultorget 2012 men redan nu kan man konstatera att många intressanta produkter och aktiviteter väntar. Som alltid handlar det mycket om bilanpassningar, rullstolar och bostadsfrågor, men i många fall med nya lösningar.

EU satsar 29 miljoner på tekniska hjälpmedel för äldre

En leksaksrobot. Foto
En tryggare och friskare ålderdom är målet för projektet Giraff+ som nu får 29 miljoner kronor av EU för att utveckla avancerade tekniska hjälpmedel för äldre. Det internationella projektet, som leds av Silvia Coradeschi vid Örebro universitet, ska bland annat ta fram tekniska lösningar som gör det möjligt att kontinuerligt övervaka äldres hälsa.

Bristen på hissar kan kosta samhället miljarder

En bostadsfastighet. Foto
I Sverige bor 70 000 personer över 80 år i flerbostadshus som saknar hiss. Astrid Lund från Bagarmossen är en av dem. Hon trivs bra och vill gärna bo kvar, men 48 trappsteg begränsar hennes möjligheter att klara sig själv. Bristen på hissar riskerar dessutom att bli ett dyrt problem för samhället.

Fler ska få välja hjälpmedel

En rullstol. Foto
Enligt utredarens förslag ska landsting och kommuner bli skyldiga att göra det möjligt för den som har behov av hjälpmedel att vara med och påverka vilket hjälpmedel som han eller hon får tillgång till.

Fler artiklar om Hjälpmedel