Nästa generations rullatorer är robotar

1,5 miljoner svenskar är 65 år eller äldre. Av dessa människor ramlar i genomsnitt en tredjedel en gång om året. Det innebär en halv miljon personer per år som har svårt eller mycket svårt att ta sig upp från golvet. Bo Glimskär, forskningsingenjör på KTH, har uppfunnit en rullator som klarar att lyfta en människa från marken.

Fjärrstyrd rullator med GPS, Skype, kameror och motordrift. När Bo Glimskär pratar om rullatorns framtid visar den sig allt mer likna en robot. Redan idag hårdtestas nästa generations rullatorer. Och dessa kan lyfta användaren om hon eller han råkat ramla.

– Rullatorn kommer med höj- och sänkbara lyftbalkar. Användaren trycker helt enkelt på en knapp och får lyfthjälp. Tester vi gjort visar att detta fungerar utmärkt. Rullatortekniken bygger på studier vi gjort för hur man tar sig upp från golv. De flesta klarar sig upp till knästående utan hjälp, under förutsättning att man inte gjort sig illa, säger Bo Glimskär.

Han tillägger att rullatorn som den ser ut idag är tämligen primitiv, och inte mycket utveckling har skett på decennier. Att jämföra med golf- och barnvagnar som numera har mycket extrautrustning, allt från mugg- och paraplyhållare till så kallade swivelhjul och avancerade stötdämpare.

– Det är för övrigt bättre att utveckla rullatorn än att introducera ytterligare hjälpmedel som ändå inte har plats för hemma, säger Bo Glimskär.
Förutom detta finns det flera andra vinsterna med den nya rullatorn, både för den som är svag och ramlar och för omgivningen.

– Man kan sitta på rullatorn när man ska diska. Sänker man rullatorn kan man ta en fika vid bordet sittandes på den. Man får helt enkelt en höj -och sänkbar stol genom rullatorn. Vidare kan användaren kunna bo hemma betydligt längre, upp till flera år, istället för att vara tvungen att flytta till ett äldreboende. På det sättet undviker man också att splittra ett par där den ena måste flytta till hemmet på grund av att den andre inte orkar hjälpa till med lyft efter ett fall, säger Bo Glimskär.

Det arbete som återstår att göra med rullatorn är att ta den från fullt fungerande funktionsprototyp till en designad färdig produkt. I det arbetet ingår även att göra rullatorn något lättare. Några stora utgifter för kommunerna, de som vanligtvis investerar i dessa produkter, behöver det inte bli.

– En sådan här rullator med lyftanordning kostar någon tusenlapp eller två extra då det är en ganska enkel teknik i sig. Det pengarna får kommunerna rätt snabbt tillbaka genom att slippa flytta människorna till ett äldreboende, säger Bo Glimskär.