Reservdelar för människor allt vanligare

Uttrycket ”reservdelsmänniskan” säger något om de alltmer sofistikerade sätten att ersätta kroppsdelar och funktioner. Döva kan exempelvis få ett cochlea-implantat.

– Rent fysiskt känns det som en liten grop om man känner efter med fingret på huvudet där den inopererade delen sitter. Man har ju även en yttre del som man bär på örat och den är ansluten till en sändarspole som man fäster med hjälp av en magnet på implantatet, säger Agneta Österman som är ordförande för Cochleaimplantatföreningen i Stockholms län.

Den tekniska utvecklingen av cochleaimplantat, CI, började på sextiotalet och leddes av australiensaren Greame Clarc vid The Bionic Ear Institute i Melbourne, Australien. Hans arbete innebär att barn som föds döva och som opereras före ett års ålder har möjligheter att få hörsel och en bra språkförståelse. Även vuxendöva har chansen att få delar av hörseln tillbaka.

Som en hörapparat fast bättre

Cochleaimplantatet består av flera delar som samverkar för att stimulera hörselcentrat. Bakom örat sitter en mikrofon samt talprocessor som omvandlar ljudet till kodade impulser. Dessa impulser skickas sedan via en kabel till en sändare som i sin tur skickar de kodade impulserna genom huden till en mottagare. Själva mottagaren är placerad under huden bakom örat och där ifrån går impulserna till de små elektroderna som är införda i innerörats spiralformade snäcka, cochlea. Hörselnerven stimuleras av impulserna, som vidarebefordras till hjärnans hörselcentra.

– För den som haft hörapparat är det ingen större skillnad. Det mesta fungerar av sig själv, man får byta batterier var tredje dag ungefär, så det går åt mycket batterier, berättar Agneta Österman.

Att leva med implantatet

Man kan inte bada och duscha med sitt CI. Hela den yttre delen, mikrofon, talprocessor och sändarspole - måste tas bort. Man är döv när man tar av de yttre delarna där mikrofonen sitter. Då kan man ha god hjälp av teckenspråk.

Anita Wallin är styrelseledamot och en av grundarna till i Cochleaimplantatföreningen.

– Jag sätter på mitt CI när jag vaknar. Ett tag somnade jag med det också. Det kändes skönt att slippa bryta ljudinformationen vid insomningen. Jag var i kontakt med omgivningen och kunde prata med min partner och känna mig trygg av att veta att allt var som det skulle i huset. Idag tar jag av CI:et eftersom jag vet att man kan få hudproblem mellan magneterna på talprocessorn och mottagaren.

Olika resultat i olika miljöer

– Vi är alla olika individer och därför blir det olika resultat med implantat. En del klarar att prata i telefon inom en vecka, andra kan aldrig göra det men får lättare att kommunicera med hjälp av synstöd. De flesta upplever ett stort lyft med att höra omgivningsljud såsom fågelkvitter, tallrikar som ställs fram på bordet, barnröster i rummet bredvid och vad det nu kan vara - men normal hörsel är det ingen som får.

Det är och har varit en lång och stundtals ganska hetsig debatt för och emot CI, men i dag är det få som är helt emot operation.

– CI ger inte normal hörsel, vi är döva när vi tar av apparaten och vi har begränsade möjligheter att höra i vissa miljöer, säger Agneta Österman. I övrigt tycker jag man ska avdramatisera det hela och se CI som en avancerad hörselprotes.

CI kostar enligt Statens Beredning för medicinsk Utvärdering ca 350 000 kr det första året. Därefter behövs efterbehandling inom hörselvården.