Säkrare trygghetslarm med digital teknik utvärderas

Borås Stad börjar nu på bred front införa och utvärdera ett nytt, säkrare och helt digitalt system för trygghetslarm som kan använda både bredbandsnäten och mobilnäten. Syftet är att öka säkerheten för äldre och funktionshindrade samt att underlätta teknikskiftet för svenska kommuner där delar av det analoga telenätet i Sverige är under avveckling.

Trygghetslarm med sändare och mottagare. FotoProjektet drivs, i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, Hjälpmedelsinstitutet, Post- och telestyrelsen samt larmcentralen, av Borås Stad. I en första omgång handlar det om 500 digitala trygghetslarm, CareIP, med tillhörande system, i-care online, som ska installeras och utvärderas i Borås.
De nya trygghetslarmen utvecklas och levereras av svenska CareTech, som är först i världen med helt digitala trygghetslarm och även först med en dubbel nätlösning via både bredbandsnät och mobilnät.

– I det teknikskifte som sker nu är det mycket viktigt att se till att hela kedjan i ett trygghetslarmsystem är digital, och inte bara vissa delar. Annars riskeras säkerheten för användarna, vilket är vad som hänt i en del uppmärksammade fall där analog teknik blandats med digital signalöverföring, säger Magnus Ekqvist VD i CareTech.

– Kunskaperna om de här frågorna brister hos många kommuner, nätoperatörer och användare. Därför är det mycket bra att Borås Stad nu tar tag i detta ordentligt så att de äldre får ökad säkerhet, samtidigt som landets kommuner får en vägledning till en mycket effektivare hantering av trygghetslarmen.

Fördelarna med helt digitala trygghetslarm handlar både om säkerhet och om effektiv hantering. Med digitala trygghetslarm kan den som övervakar larmen hela tiden se om varje larmenhet är online, och agera snabbt om förbindelsen bryts. Med analoga trygghetslarm via det analoga telenätet måste man däremot kontrollringa användaren regelbundet, något som vanligtvis görs en gång per dygn. Det innebär att många analoga trygghetslarm, trots dess resurskrävande kontrollrutiner, kan vara ur funktion i upp till 24 timmar utan att det uppmärksammas. Med trygghetslarm via det analoga telenätet finns också risker med teleoperatörer eller andra som sätter in digital utrustning (exempelvis en digital router eller växel) någonstans i larmkedjan, vilket då gör telenätförbindelsen känslig för strömavbrott.

Med heldigitala trygghetslarm upptäcker man snabbt alla typer av avbrott. Med den dubbla nätlösningen via både bredbandsnät och mobilnät kan säkerheten ökas ytterligare.

För kommuner förenklas också hanteringen och överskådligheten betydligt med helt digitala trygghetslarm. Man behöver exempelvis inte åka ut till användarna enbart för att ändra inställningar i larmet utan kan göra det direkt online från en dator via Internet. Den enklare hanteringen spar mycket tid som istället kan används till mer kvalitativa besök och kontakter med de äldre och andra brukare. Digitala trygghetslarm ger också större möjlighet att förfina, utveckla och individanpassa larm- och trygghetstjänsterna.


App för att känna igen olika produkter

Streckkod på en produkt. Foto
Codecheck är ett schweiziskt företag som utvecklat en app som hjälper synskadade och blinda personer att känna igen olika produkter. Appen känner igen och läser av vad som står på förpackningen.

Kolla hälsan med din fingerring

En guldring. Foto
Det ligger nära till hands att tänka på Sagan om ringen och uttrycket "One ring to rule them all" när företaget SenseM visar sin fingerring. Den kan exempelvis sköta medicinsk övervakning av patienter, fungera som passerkort, elektronisk nyckel, eller spelkontroll för att spela Mass Effect 3 på XBOX 360.

Ja till förslag om hjälpmedel, med reservation

Anders Knape. Foto
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) välkomnar att de som behöver hjälpmedel ska få en större valfrihet, och att den enskilde individens behov ska få större vikt. Men vissa förslag i utredningen bör ändras. Det sägs i remissvaret på utredningen Hjälpmedel - ökad delaktighet och valfrihet.

Majblomman kräver svar - vem tar ansvar för att svenska skolbarn får glasögon?

En flicka med glasögon. Foto
Ingen tar ansvar för att skolbarn i Sverige får glasögon om de behöver det. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har barn rätt till hjälpmedel vid funktionsnedsättning, men landstingen står inte för kostnaden. Barnhjälpsorganisationen Majblomman vill nu ha svar från Socialstyrelsen om hur myndigheten ser på synfel som funktionshinder hos barn i grundskoleåldern. Majblomman vill också att man utreder hur stort behovet är och hur det påverkar skolgången.

Robothandsken ger bättre grepp

En person som bär robothandsken. Foto
Företaget Bioservo Technologies, vann i hård konkurrens med 23 andra bidrag från 12 olika länder, första pris i årets ”Robotdalen Innovation award” för sin greppförstärkande handske som kallas SEM Glove.

Fler artiklar om Hjälpmedel

Annonser:

Frösunda LSS ABs webbplats, öppnas i nytt fönster Hoppoleks webbplats, öppnas i nytt fönster Humana Assistans webbplats, öppnas i nytt fönster Assistanskompaniets webbplats, öppnas i nytt fönster Norlandia Care Personlig Assistans webbplats, öppnas i nytt fönster

GUIDE HJÄLPMEDEL

Läs portalens guide om hjälpmedel.

Läs guiden

LÄS MER HOS OSS

"Borde kanske jag själv få bestämma vad jag behöver?"

ur Henrik Götessons krönika "Handikapp, attityder och handikapp".

Till krönikan

LÄS MER HOS OSS

"Jag undrar om det finns någon utöver min pappa som sitter med ett stort förstoringsglas framför datorn i stället för att använda alla de fantastiska förstoringsprogram som finns på marknaden?"

ur Susanna Laurins krönika "Att bli profet i eget land"

Till krönikan

LÄS MER HOS OSS

"Tänk om det funnits en sådan tjänst när min bror var barn och rymningsbenägen. När som helst kunde han ge sig iväg, helt utan förvarning."

 

Ur Integritetskränkning eller hjälpmedel? krönika av Ulrika Ehrensvärd

 

Ulrikas krönika

 

TIPSA REDAKTIONEN

Har du ett snyggt och läckert hjälpmedel som också fungerar bra?
Skicka gärna in en bild till oss med en kort beskrivning av hjälpmedlet.

 

Tipsa redaktionen

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta