Sällskapsdjur på äldreboenden – behandling eller diskriminering?

Det blir allt vanligare med sällskapsdjur på äldreboenden. Hundar och katter sprider glädje och lockar till promenader. Hälsoeffekterna är mätbart goda och både boende och personal är väldigt nöjda. Samtidigt anser Astma- och allergiförbundet att det finns för många pälsdjur inom äldrevården.

– Ansvariga för äldreomsorgen inom Sveriges kommuner måste se till att omsorgen är tillgänglig för alla, säger Ingalill Bjöörn, ordförande i Astma- och allergiförbundet. Allt annat är diskriminering som strider mot FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Pälsdjur, framförallt hund och katt, finns i vart tredje hem i Sverige. De senaste åren har flera äldreboenden med djurprofil öppnat på olika orter i landet. Undersökningar bland vårdpersonal visar att majoriteten är positiv, trots att vissa har fått byta avdelning på grund av allergiska besvär. Att djuren är till stor glädje för de boende finns många exempel på. Förutom vad intervjuade pensionärer själva berättar vittnar personalen om ökad aktivitet, bättre hälsa och gott humör hos de äldre som börjat umgås med djur.

Djur som försvårar för anhöriga

Drygt 15 % av Sveriges befolkning lider av allergi mot pälsdjur . Symptomen är allt från astma, snuva, nästäppa, hudbesvär och klåda i ögonen till koncentrationssvårigheter, trötthet och huvudvärk. Samtidigt som pälsdjur kan vara till nytta och glädje för många måste man enligt Astma- och allergiförbundet ta hänsyn till den hälsorisk som pälsdjur kan innebära för personer med allergi – det kan handla om patienter, boende, personal eller anhöriga.

Många medlemmar hör av sig till förbundet och berättar att de har problem med allergibesvär i samband med framförallt hundar och katter inom äldreomsorgen.

– Min mamma, som är dement, bor på ett tillfälligt växelboende på heltid i väntan på ett eget boende inom äldreomsorgen, berättar Ingela Persson, som bor i Karlstad. Eftersom djur är tillåtna där kan jag inte hälsa på henne där hon befinner sig. Det är inte klokt!

Vårdform eller hälsorisk

Det finns forskning som visar att djur inom äldreomsorgen kan minska medicineringen av äldre människor. Bland dementa är effekterna särskilt tydliga. Flera försök visar att oro och affektutbrott minskar, vilket gör att medicineringen också kan minska när dementa umgås med djur. Även personalen vittnar om att livskvaliteten och välbefinnandet har ökat för såväl boende som personal.

– Studier visar att beröring är oerhört viktig för att må bra, vilket antas vara ett av skälen till att vi människor mår bra av att leva tillsammans med djur, säger Ulla Björnehammar, ordförande i Manimalis, en ideell förening som sprider kunskap om pälsdjurens positiva effekter på människor.

Astma- och allergiförbundet anser att äldreboenden av försiktighetsskäl ska vara djurfria. Sedan kan det undantagsvis tillåtas djur i vissa lokaler dit personer som vill leva med pälsdjur kan söka sig. Men det innebär samtidigt en diskriminering av de äldre som lever med ett djur och inte kan ta med det till ett äldreboende.

– Få kan låta bli att klappa en hund eller katt som möter dem. Detta gäller inte minst äldre människor, som många gånger är ensamma, trots att de bor tillsammans med andra. Därför är de sällskapsdjur som flyttat in på äldreboenden där för att stanna, och fler behövs. Alla de människor, och vi är många, som vill leva med djur under hela livet, har rätt att göra det, menar Ulla Björnehammar på Manimalis.

Det som gör människor allergiska, pälsdjursallergenet, sprids också via kläder och hår hos människor som umgås med djur. Därför riskerar det att hamna i djurfria miljöer. Hur detta ska undvikas är det ingen som har något bra svar på.