Studenter kan ladda hem talböcker

Studenter med funktionshinder på universitet och högskola har sedan länge kunna låna talböcker via skolornas bibliotek. Det har skett på ett traditionellt sätt genom att besöka biblioteken. Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, har nu genomfört ett projekt där böckerna istället kan laddas ner direkt till studentens dator.

‒ Student Direkt är ett pilotprojekt med direktnedladdning av talböcker från TPB:s digitala bibliotek till enskilda låntagare. Syftet med projektet har varit att ta fram en modell för hur biblioteken ska introducera direktnedladdning till talbokslåntagare. Projektet ska också utvärdera rutinen för nedladdning, lokal låntagarregistrering och själva kostnaderna för denna service, berättar Hilda Androls, projektledare för Student Direkt.

Boken laddas rakt ner i datorn

Studenter som är anslutna till Student Direkt kan låna talböcker på högskolebiblioteket genom att ladda ned dem direkt från TPB. Högskolebiblioteket ansluter nya låntagare till tjänsten och registrerar studenterna i TPB:s låntagarregister. I första delen av projektet deltog Lunds universitet, Södertörns högskola och lärarutbildningen vid Stockholms Universitet. Sedan maj 2009 kan alla högskolor i landet erbjuda sina studenter tjänsten.

Fördelen med Student Direkt är att studenterna kan få tag i sina kursböcker när som helst, att de slipper vara beroende av bibliotekets öppettider. En bonus är att man också kan ladda ned även skönlitteratur för "lustläsning". 

Biblioteken gillar tekniken

På Mälardalens högskola har man goda erfarenheter av Student Direkt. Stefan Dahlgren, som arbetar på högskolebiblioteket berättar:

‒ Det har fungerat bättre än väntat. Vi trodde att det skulle bli ett betydligt merarbete för oss på biblioteket, men inloggningen går snabbt och fungerar väl. Studenterna är positiva till den snabba servicen, och att få litteraturen med ljud och text direkt till datorn. Personalen på biblioteket är också positiv eftersom man gärna vill tillgodogöra sig den nya tekniken, det är en slags kompetensutveckling.

Stefan Dahlgren menar att det bara finns en ”barnsjukdom” i sammanhanget. Det handlar om att studenten behöver ett användarnamn för att få hem cd-skivor i brevlådan, och ett användarnamn för att ladda ned talboken genom Student Direkt.

‒ Det som kan vara lite omständligt är att det är jag som samordnare som ordnar användarnamnet åt låntagaren för att få hem en CD i brevlådan. Det ger även rätten till nyinläsning om boken inte finns inläst redan. När det gäller nedladdningstillstånd direkt till dator så ansöker bibliotekspersonalen om användarnamnet. Samtidigt tror jag att det är bra att inte studenten ansöker om användarnamn själv. En nyinläsning kostar ju mellan sju och trettio tusen kronor, så det är viktigt att allt går rätt till, säger Stefan Dahlgren.

Försvårad fildelning

Studenten informeras om sina rättigheter och skyldigheter som talbokslåntagare vid registreringen. Därefter måste studenten godkänna ett avtal före sin första nedladdning. Avtalet kommer upp automatiskt på bildskärmen då studenten loggar in i TPB-katalogen första gången.

Hilda Androls berättar att eventuell olovlig kopiering är tänkt att försvåras av avtalet som studenten skrivit på.

‒ Talboken är ju ett lån från TPB. Det innebär att låntagaren har skrivit på ett avtal där hon har förbundit sig att förstöra filerna efter lånetidens slut. Talboken har också en digital vattenmärkning som gör att den är spårbar om den dyker upp i fel sammanhang.

Nu när projektet lider mot sitt slut blir tjänsten en del av TPB:s vanliga service till studenter och de som deltagit kommer att fortsätta kunna ladda ned talböcker.

‒ Kostnaden för denna service kommer nu att utvärderas. Den största kostnaden är den lokala bibliotekspersonalens tid, de som möter, registrerar och supportar låntagaren, avslutar Hilda Androls.

Fakta

Talboks- och punktskriftsbiblioteket erbjuder funktionshindrade att låna tal- och punktskriftsböcker via högskolorna eller det lokala biblioteket.


App för att känna igen olika produkter

Streckkod på en produkt. Foto
Codecheck är ett schweiziskt företag som utvecklat en app som hjälper synskadade och blinda personer att känna igen olika produkter. Appen känner igen och läser av vad som står på förpackningen.

Kolla hälsan med din fingerring

En guldring. Foto
Det ligger nära till hands att tänka på Sagan om ringen och uttrycket "One ring to rule them all" när företaget SenseM visar sin fingerring. Den kan exempelvis sköta medicinsk övervakning av patienter, fungera som passerkort, elektronisk nyckel, eller spelkontroll för att spela Mass Effect 3 på XBOX 360.

Ja till förslag om hjälpmedel, med reservation

Anders Knape. Foto
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) välkomnar att de som behöver hjälpmedel ska få en större valfrihet, och att den enskilde individens behov ska få större vikt. Men vissa förslag i utredningen bör ändras. Det sägs i remissvaret på utredningen Hjälpmedel - ökad delaktighet och valfrihet.

Majblomman kräver svar - vem tar ansvar för att svenska skolbarn får glasögon?

En flicka med glasögon. Foto
Ingen tar ansvar för att skolbarn i Sverige får glasögon om de behöver det. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har barn rätt till hjälpmedel vid funktionsnedsättning, men landstingen står inte för kostnaden. Barnhjälpsorganisationen Majblomman vill nu ha svar från Socialstyrelsen om hur myndigheten ser på synfel som funktionshinder hos barn i grundskoleåldern. Majblomman vill också att man utreder hur stort behovet är och hur det påverkar skolgången.

Robothandsken ger bättre grepp

En person som bär robothandsken. Foto
Företaget Bioservo Technologies, vann i hård konkurrens med 23 andra bidrag från 12 olika länder, första pris i årets ”Robotdalen Innovation award” för sin greppförstärkande handske som kallas SEM Glove.

Fler artiklar om Hjälpmedel

Annonser:

Frösunda LSS ABs webbplats, öppnas i nytt fönster Hoppoleks webbplats, öppnas i nytt fönster Humana Assistans webbplats, öppnas i nytt fönster Assistanskompaniets webbplats, öppnas i nytt fönster Norlandia Care Personlig Assistans webbplats, öppnas i nytt fönster

GUIDE HJÄLPMEDEL

Läs portalens guide om hjälpmedel.

Läs guiden

LÄS MER HOS OSS

"Borde kanske jag själv få bestämma vad jag behöver?"

ur Henrik Götessons krönika "Handikapp, attityder och handikapp".

Till krönikan

LÄS MER HOS OSS

"Jag undrar om det finns någon utöver min pappa som sitter med ett stort förstoringsglas framför datorn i stället för att använda alla de fantastiska förstoringsprogram som finns på marknaden?"

ur Susanna Laurins krönika "Att bli profet i eget land"

Till krönikan

LÄS MER HOS OSS

"Tänk om det funnits en sådan tjänst när min bror var barn och rymningsbenägen. När som helst kunde han ge sig iväg, helt utan förvarning."

 

Ur Integritetskränkning eller hjälpmedel? krönika av Ulrika Ehrensvärd

 

Ulrikas krönika

 

TIPSA REDAKTIONEN

Har du ett snyggt och läckert hjälpmedel som också fungerar bra?
Skicka gärna in en bild till oss med en kort beskrivning av hjälpmedlet.

 

Tipsa redaktionen

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta