Teknik hjälper synskadade att ”se känslor”

Utan synförmåga är det omöjligt att tolka ansiktsuttryck, eller? Nej, inte längre för nu presenteras en ny teknik för synskadade; punktskrift för känslor.

– Den nya tekniken ger synskadade personer utökade möjligheter till social interaktion säger Shafiq ur Réhman, på institutionen för tillämpad fysik och elektronik, vid Umeå universitet som nyligen presenterade tekniken i en doktorsavhandling.

Känslor och uttryck signalerar information

Avsaknad av syn leder till många begränsningar i en människas vardag. Mest uppenbar är kanske svårigheten att navigera sig fram i olika miljöer. Men även små detaljer som seende människor tar för givna går förlorade. Ett exempel på det är förmågan att kunna uppfatta en persons ansiktsuttryck och kroppsspråk under en konversation. Dessa synintryck ger människan viktig information om de känslor som omgivande personer vill förmedla och de behövs för att underlätta kommunikationen. Ett leende kan till exempel visa att personen i fråga är glad, nöjd eller lättad. Att inte kunna se ansiktsuttryck kan därför skapa hinder för sociala interaktioner.

– Synskadade personer kompenserar den uteblivna informationen med hjälp av andra sinnen, såsom ljud. Men det är svårt att förstå komplexa känslor enbart genom att tolka en röst. Därför har vi utvecklat en teknik som gör det möjligt för synskadade att "se" andras känslor, säger Shafiq ur Réhman.

Avancerad förmåga att se känslor

Forskargruppen har baserat tekniken på en vanlig webbkamera, en hårdvara - liten som ett mynt - och en taktil känselanordning som fästs på huden. Tekniken innebär att synskadade kan tolka de känslor som visas i ansiktsuttryck.

– De visuella intrycken från kameran översätts av hårdvaran till avancerade vibrerande mönster, som den synskadade läser av på sin hud. Olika vibrationer betyder olika saker och synskadade kan på så sätt få dynamisk information om vilken sorts känslor en person ger uttryck för och hur intensiva känslorna är, förklarar Shafiq ur Réhman.

Det första steget för en användare är att lära sig mönster för de olika ansiktsuttrycken. Detta görs genom att användaren känner hur uttrycken tolkas som vibrationer genom att själva göra uttrycken framför en kamera som översätter känslorna till vibrationer. I denna inlärningsfas är den taktila anordningen monterad på stolsryggen. När den synskadade ska interagera med andra människor räcker det med att han eller hon fäster ett taktilt band runt underarmen.

Projektet har finansierats av Vetenskapsrådet.

Fakta

Forskargruppens utvecklingsföretag Videoakt AB har beviljats ett patent för tekniken. Det innebär att tekniken snart kommer att finnas tillgänglig på den öppna marknaden. Tidigare har man visat hur tekniken kan användas i mobiltelefoner för att ge taktil återkoppling av livesända fotbollsmatcher genom vibrationer vilket förstärkt användarens upplevelser.


App för att känna igen olika produkter

Streckkod på en produkt. Foto
Codecheck är ett schweiziskt företag som utvecklat en app som hjälper synskadade och blinda personer att känna igen olika produkter. Appen känner igen och läser av vad som står på förpackningen.

Kolla hälsan med din fingerring

En guldring. Foto
Det ligger nära till hands att tänka på Sagan om ringen och uttrycket "One ring to rule them all" när företaget SenseM visar sin fingerring. Den kan exempelvis sköta medicinsk övervakning av patienter, fungera som passerkort, elektronisk nyckel, eller spelkontroll för att spela Mass Effect 3 på XBOX 360.

Ja till förslag om hjälpmedel, med reservation

Anders Knape. Foto
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) välkomnar att de som behöver hjälpmedel ska få en större valfrihet, och att den enskilde individens behov ska få större vikt. Men vissa förslag i utredningen bör ändras. Det sägs i remissvaret på utredningen Hjälpmedel - ökad delaktighet och valfrihet.

Majblomman kräver svar - vem tar ansvar för att svenska skolbarn får glasögon?

En flicka med glasögon. Foto
Ingen tar ansvar för att skolbarn i Sverige får glasögon om de behöver det. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har barn rätt till hjälpmedel vid funktionsnedsättning, men landstingen står inte för kostnaden. Barnhjälpsorganisationen Majblomman vill nu ha svar från Socialstyrelsen om hur myndigheten ser på synfel som funktionshinder hos barn i grundskoleåldern. Majblomman vill också att man utreder hur stort behovet är och hur det påverkar skolgången.

Robothandsken ger bättre grepp

En person som bär robothandsken. Foto
Företaget Bioservo Technologies, vann i hård konkurrens med 23 andra bidrag från 12 olika länder, första pris i årets ”Robotdalen Innovation award” för sin greppförstärkande handske som kallas SEM Glove.

Fler artiklar om Hjälpmedel

Annonser:

Frösunda LSS ABs webbplats, öppnas i nytt fönster Hoppoleks webbplats, öppnas i nytt fönster Humana Assistans webbplats, öppnas i nytt fönster Assistanskompaniets webbplats, öppnas i nytt fönster Norlandia Care Personlig Assistans webbplats, öppnas i nytt fönster

GUIDE HJÄLPMEDEL

Läs portalens guide om hjälpmedel.

Läs guiden

LÄS MER HOS OSS

"Borde kanske jag själv få bestämma vad jag behöver?"

ur Henrik Götessons krönika "Handikapp, attityder och handikapp".

Till krönikan

LÄS MER HOS OSS

"Jag undrar om det finns någon utöver min pappa som sitter med ett stort förstoringsglas framför datorn i stället för att använda alla de fantastiska förstoringsprogram som finns på marknaden?"

ur Susanna Laurins krönika "Att bli profet i eget land"

Till krönikan

LÄS MER HOS OSS

"Tänk om det funnits en sådan tjänst när min bror var barn och rymningsbenägen. När som helst kunde han ge sig iväg, helt utan förvarning."

 

Ur Integritetskränkning eller hjälpmedel? krönika av Ulrika Ehrensvärd

 

Ulrikas krönika

 

TIPSA REDAKTIONEN

Har du ett snyggt och läckert hjälpmedel som också fungerar bra?
Skicka gärna in en bild till oss med en kort beskrivning av hjälpmedlet.

 

Tipsa redaktionen

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta