Att flytta hemifrån – ett steg in i vuxenvärlden

– Andras lägenheter kallas hem. Våra kallas boende eller särskilt boende. Varför är det så? Vi vill också bo i ett hem, säger Sara Engdahl med en suck.

Hon är socionom och själv rullstolsburen. I sitt arbete som kurator inom neuropsykiatrin på Mölndals sjukhus kommer hon i kontakt med unga människor som står i begrepp att flytta hemifrån. Det är ett stort steg, en ny fas i livet börjar.

– Flytten hemifrån kan antingen ge en känsla av befrielse, ett avstamp in i vuxenvärlden. Äntligen sätter jag upp regler för mitt eget liv. Eller så kan det vara en smärtsam upplevelse där jag byter trygghet mot en osäker, okänd tillvaro, säger hon.

Oavsett vilket behövs tips och stöd både för den som skall flytta hemifrån men också för föräldrarna. Dessa kan också känna oro över hur det skall gå.

Upp till trettio kontakter

Sara Engdahl säger att det är viktigt att ta sig tid att dagdrömma. Att se det perfekta hemmet framför sig oavsett om det är en röd stuga på landet, en studentkorridor eller en etta i storstan. Tyvärr är bostadsmarknaden tuff så det gäller att göra det bästa möjliga av den lägenhet eller det studentrum man har fått tag i.

– En icke- funktionshindrad person flyttar sina möbler och anmäler adressändring. Vår flytt är mer komplex. För att det nya livet skall fungera krävs kontakter med upp till trettio personer.

Listan blir lång. Arbetsterapeut, kurator, bostadsanpassare, biståndsbedömare, LSS- handläggare, färdtjänsthandläggare, personal på Försäkringskassan, assistenter och personal från habiliteringen. Det gäller att vara ute i god tid, att skicka in ansökningar, planera in möten och genomföra insatser.

Lista dina önskemål

Men hur vet man vad man behöver för hjälp? Och hur gör man för att inte glömma något? Sara Engdahl tipsar om ett sätt för att försöka skapa struktur i kaoset.

Rita upp tre kolumner på ett papper. I den första skriver man hur livet ser ut idag, i den andra hur man önskar att livet skulle se ut och i den tredje kolumnen vilka hinder som behöver övervinnas och vilka resurser som behövs för att önskemålen skall uppfyllas.

– Ansök alltid skriftlig och precisera behovet av stöd så detaljerat som möjligt. Tänk på att behovet kan variera i olika situationer och miljöer, tipsar Sara Engdahl.

Slitsam process

Det kan vara slitigt att lämna ut personliga detaljer om sitt liv på det här sättet. Att ha tydliga roller vid mötena och att sätta upp konkreta mål för vad insatserna skall leda till är därför viktigt. Liksom att skapa goda relationer till personal och handläggare.

– Utgå ifrån att dem du möter vill dig väl, säger Sara Engdahl.

Hon påpekar att det är viktigt att få besluten skriftligt och att motiveringarna till besluten skall framgår tydligt. Då blir det lättare att överklaga ifall man får avslag.

Ha koll på ekonomin

Att kunna laga mat är viktigt. Ofta har unga vuxna dålig ekonomi. Att gå ut och äta på restaurang varje dag är omöjligt.

– Jag har ett speciellt förhållande till Felix Pytt i panna, säger Sara Engdahl med ett skratt. Den var god första veckan och okej de följande tre. Som käk fungerade den en sommar. I slutet av månaden blev det nudlar.

Det gäller också att ha koll på den egna ekonomin. Räkningar skall betalas i tid och pengarna skall räcka till mat även i slutet av månaden.

– Här finns två varianter. Antingen att lära sig ”the hard way” eller att göra upp en budget. Det är helt okej att äta nudlar i tre veckor och leva lyxliv i en om man vill det.

Fixa ordning efterhand

Lägenheten behöver inte vara fullt utrustad från första dagen. Möbler går att köpa efterhand.

– ­När jag sov första natten i min lägenhet fanns där en madrass, en kudde, ett täcke, en pyjamas, en kaffekokare och en tavla från min morfars barndomshem. Den föreställde fyra sjungande gossar vid en lyktstolpe, säger Sara Engdahl med ett leedne. Men jag var bara så lycklig!

Text: Eva Fridh