Vad är det som gör att man får ett jobb? För det första handlar det om att skaffa sig ett jobb, inte att få det som en skänk från ovan. Bortsett från det så är det ingen enkel fråga att besvara vad som gör att det ibland lyckas, men jag har skrivit ned ett par saker som jag tror är väldigt viktiga. Mycket kan man i hög grad påverka själv. Oavsett förutsättningar.
Lönebidrag är ett slags avdrag som arbetsgivaren kan få under vissa omständigheter. Det är alltid kopplat till en viss medarbetare och ofta till ett så kallat arbetsmarknadspolitiskt program. Det är tidsbegränsat och det finns en procentuell maxgräns för hur många anställda på ett företag som får ha lönebidrag samtidigt.
Personer som uppfyller vissa krav, exempelvis att ha stått utanför arbetsmarknaden under lång tid, kan ibland få lönebidrag. I praktiken betyder lönebidraget att man blir billigare att anställa, som anställd kan man få den lön man vill ha men för arbetsgivaren kostar det inte riktigt lika mycket att ge den lönen. Vad betyder det här? Jo, att jag som arbetsgivare vågar anställa även om jag inte är helt säker på att intäkterna kan täcka en medarbetare till.
I Sverige kostar det en hel del att ha personal anställd. Utöver den lön som du får betalar arbetsgivaren sociala avgifter, pension och försäkringar som tillsammans utgör nästan en halv lön till. Så här: säg att din lön för enkelhetens skull är 10 000 kr så betalar du 3 000 kr i skatt och får ut 7 000 kr. Men arbetsgivaren betalar ca 14 000 kr för dig. Dessutom betalar arbetsgivaren lokalhyra, telefon, kontorsmaterial, kaffe, städning osv.
Om du kommer med ett trumfkort som heter lönebidrag på anställningsintervjun så betyder det att du kan få dina 10 000 i lön men att arbetsgivaren bara betalar ca 50% av totalkostnaden, dvs 7 000 kr. Självklart gör skillnaden mellan 14 000 och 7 000 dig till en mer attraktiv arbetssökande!
Observera att lönebidragets storlek beror på flera olika faktorer, bland annat din arbetsförmåga, så siffrorna ovan är bara ett exempel. För att få reda på vad som gäller i just ditt fall måste du prata med din handläggare på Arbetsförmedlingen.
Eftersom lönebidraget är tidsbegränsat så försvinner den här rabatten efter ett antal månader (men perioden kan vara lång, upp till två år, och den kan förlängas), men då har du ju redan hunnit visa hur duktig du är och arbetsgivaren vet att det funkar bra. Alltså får du stanna. Det är inget konstigt med det här och systemet fungerar i verkligheten, jag har anställt två personer med lönebidrag under de senaste åren och båda har sedan övergått till normal lönekostnad utan problem.
Men så kommer vi till personer med funktionshinder och då uppfattas plötsligt samma lönebidrag som diskriminerande. På ytan kan jag förstå argumentet – vi ska jobba på samma villkor, inte ha speciallösningar.
Men lönebidraget kompenserar bristande förmåga – det är till just för att funktionshindrade ska kunna jobba på samma villkor som personer utan funktionshinder. På samma arbetsplats, för samma lön, även om man på grund av sitt funktionshinder inte kan jobba lika snabbt eller lika länge.
Jag kan inte se att lönebidraget skulle vara mer diskriminerande än en rullstol? Det är ett hjälpmedel som funkar och i mina ögon skapar det snarare rättvisa i personalgruppen.
Och man kan undra hur alternativet skulle se ut. En person som har nedsatt arbetsförmåga har svårare att få jobb. Hur kan vi göra den personen mer attraktiv utan ekonomiska styrmedel? Självklart kan vi försöka påverka arbetslivet så att det finns plats för människor med olika kapacitet, men det kommer alltid att finnas individer som inte klarar av tempot av olika skäl. Ska en person med nedsatt arbetsförmåga nöja sig med lägre lön i stället? Är det mindre problematiskt ur rättvisesynpunkt?
Jag tycker lönebidraget är en bra lösning. Jag kan förstå att det kan upplevas stigmatiserande, men för mig som arbetsgivare är det en trygghet – jag behöver inte råka ut för situationer där varje individs lönsamhet blir ett problem. Jag behöver inte ställa orimliga krav på personer som inte har en fysisk chans bara för att det ska bli plus på sista raden. Se det som ett ess i rockärmen i stället, det är så det är tänkt.
Hela artikelserien "Ge mig ett jobb!"
Del 1, Ring inte oss...
Del 2, Ärlighet varar längst
Del 3, Lönebidrag - diskriminering eller trumfkort?
Del 4, Vad gör assistenten?
Del 5, Arbetsgivarens roll
Läs guiden