Arbetsterapeutisk bedömning och insatser i skolmiljö

Skolbarn med lättare och osynliga funktionshinder faller ofta mellan stolarna och blir utan hjälp när resurser i skolan prioriteras. En ny bedömningsmetod, Skol-AMPS, kan användas för att identifiera dessa barn, enligt den avhandling som Michaela Munkholm på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, arbetsterapi vid Umeå universitet.

I sitt avhandlingsarbete har Michaela Munkholm undersökt om en ny bedömningsmetod (Skol-AMPS) är tillförlitlig och användbar för att identifiera barn med funktionshinder som har problem att utföra de skoluppgifter som de vill, behöver eller förväntas kunna utföra för att vara delaktiga under sin skoldag.

Resultaten visar att Skol-AMPS kan användas med god tillförlitlighet för att bedöma barns utförande av skoluppgifter. Resultatet visar också att bedömningen med Skol-AMPS klart kan påvisa konsekvenser av lätta och osynliga funktionshinder samt att dessa barn faktiskt uppvisar nedsatt förmåga när de praktiskt utför sina uppgifter i klassrumsmiljö. Det betyder att arbetsterapeuter kan använda bedömningsresultatet för att tillsammans med lärare och föräldrar planera mål och åtgärder som resulterar i att barnet kan utföra sina uppgifter effektivare, självständigare och med mindre ansträngning.

I Sverige är det tyvärr ovanligt med arbetsterapeuter som är knutna till elevhälsan, men i Umeå har ett första försök utifrån metoden testats med positiva resultat.

De effektivaste åtgärderna används direkt i den miljö där svårigheter uppstår för att kompensera för barnets svårigheter, och därigenom kan barnets skoldag underlättas. En arbetsterapeutisk bedömning kan bidra med att tidigt identifiera barn som har svårt att engagera sig i aktiviteter eller utföra skoluppgifter. Det kan handla om koncentrationssvårigheter, motorisk oro och/eller svårigheter att följa instruktioner och att planera sitt skolarbete för att få det färdigt i tid.

Ett annat intressant resultat visar att även om barnet får specialpedagogiska insatser påverkas inte det praktiska arbetet att utföra själva skoluppgifterna. Det är viktigt att poängtera att arbetsterapeutens insatser inte ersätter de specialpedagogiska insatserna, utan kompletterar dem. De arbetsterapeutiska insatserna är inte direkt kopplade till skolans kunskapsmål, men ger förutsättningar för barnet att kunna göra vad de behöver för att lyckas nå dessa mål.

Källa: Umeå universitet


Ny gymnasieutbildning för elever med Asperger i Tyresö

En elev som läser skolböcker vid skolbänken. Foto
Till hösten kommer Tyresö gymnasium att erbjuda en personlig och individuell gymnasieutbildning för elever med Aspergers syndrom. Programinriktningen är samhällsvetenskap med inriktning media för elever med behov av att studera i liten grupp.

Döva barn hör med cochleaimplantat – det kräver förändringar inom habilitering och utbildning

En liten tjej som lutar sitt huvud mot handen. Foto
Det är nu även dags för förskola och skola att anpassa sig till barn med cochleaimplantat, CI vars föräldrar väljer förskola/skola på hemorten istället för specialverksamhet. Kommunerna bör se nyttan av anpassningar av den auditiva miljön i förskolor och skolor samt bra lärmiljö/arbetsmiljö för alla barn och personal.

Hjälpmedel i undervisningen av synskadade

Bildskärm, tangentbord och mus. Foto
Naturvetenskapliga ämnen, matematik och teknik kräver en hög grad av abstrakt tänkande. Det kräver också god förmåga att visualisera och att använda visuell information. Det betyder att både lärare ställs inför en rejäl utmaning att lära ut dessa ämnen till elever med synnedsättning.

Skola beklagar diskriminerande antagningsregler

En skolelev som går i en korridor. Foto
En pojke nekades plats på en friskola i Västerås på grund av sin diagnos. Efter att skolan medgett sitt ansvar och bett pojken om ursäkt har Diskrimineringsombudsmannen, DO och skolan träffat en överenskommelse som innebär att skolan ändrar sina antagningsrutiner och ger pojken en viss ekonomisk kompensation.

Teknikstöd efter elevens behov

Två barn vid en dator i ett klassrum. Foto
Regeringen har gett Hjälpmedelsinstitutet uppdraget ”Teknikstöd i skolan” med syfte att öka möjligheten för elever med kognitiva svårigheter att klara sina studier bättre. I försöksverksamheter, som pågår 2012 och våren 2013, kommer elever med kognitiva svårigheter att prova individuellt utvalt teknikstöd för att klara uppsatta mål.

Fler artiklar om Grundskola

Annonser:

Norlandia Care Personlig Assistans webbplats, öppnas i nytt fönster

LÄS MER HOS OSS

"Man har inte ork att kämpa för att få den hjälp man behöver i skolan, samtidigt som man kämpar för att passa in bland sina kamrater."

 

ur Andreas Cederboms krönika "När skolan kraschlandar ligger de funktionshindrade underst"

Till krönikan

GUIDE STÖD I GRUNDSKOLAN

Läs portalens guide om stöd i grundskolan.

Läs guiden

LÄS MER HOS OSS

"Regeringen har i flera propositioner slagit fast en vilja att jobba för att få tillgänglighet att genomsyra samhället. I bland annat proposition 1999/2000:79 ”Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken” slår man fast att vi ska jobba för att samhället i möjligaste mån ska tillgängliggöras så att funktionshindrade kan gå från att vara patienter till att vara medborgare i samhället. Det finns liknande initiativ inom EU och även FN."

Andeas Cederboms krönika om saker som sker parallellt

TIPSA REDAKTIONEN

Har du som förälder några erfarenheter du vill delge andra?


Kontakta gärna redaktionen och berätta!

Tipsa redaktionen

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta