Skolbarn med lättare och osynliga funktionshinder faller ofta mellan stolarna och blir utan hjälp när resurser i skolan prioriteras. En ny bedömningsmetod, Skol-AMPS, kan användas för att identifiera dessa barn, enligt den avhandling som Michaela Munkholm på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, arbetsterapi vid Umeå universitet.
I sitt avhandlingsarbete har Michaela Munkholm undersökt om en ny bedömningsmetod (Skol-AMPS) är tillförlitlig och användbar för att identifiera barn med funktionshinder som har problem att utföra de skoluppgifter som de vill, behöver eller förväntas kunna utföra för att vara delaktiga under sin skoldag.
Resultaten visar att Skol-AMPS kan användas med god tillförlitlighet för att bedöma barns utförande av skoluppgifter. Resultatet visar också att bedömningen med Skol-AMPS klart kan påvisa konsekvenser av lätta och osynliga funktionshinder samt att dessa barn faktiskt uppvisar nedsatt förmåga när de praktiskt utför sina uppgifter i klassrumsmiljö. Det betyder att arbetsterapeuter kan använda bedömningsresultatet för att tillsammans med lärare och föräldrar planera mål och åtgärder som resulterar i att barnet kan utföra sina uppgifter effektivare, självständigare och med mindre ansträngning.
I Sverige är det tyvärr ovanligt med arbetsterapeuter som är knutna till elevhälsan, men i Umeå har ett första försök utifrån metoden testats med positiva resultat.
De effektivaste åtgärderna används direkt i den miljö där svårigheter uppstår för att kompensera för barnets svårigheter, och därigenom kan barnets skoldag underlättas. En arbetsterapeutisk bedömning kan bidra med att tidigt identifiera barn som har svårt att engagera sig i aktiviteter eller utföra skoluppgifter. Det kan handla om koncentrationssvårigheter, motorisk oro och/eller svårigheter att följa instruktioner och att planera sitt skolarbete för att få det färdigt i tid.
Ett annat intressant resultat visar att även om barnet får specialpedagogiska insatser påverkas inte det praktiska arbetet att utföra själva skoluppgifterna. Det är viktigt att poängtera att arbetsterapeutens insatser inte ersätter de specialpedagogiska insatserna, utan kompletterar dem. De arbetsterapeutiska insatserna är inte direkt kopplade till skolans kunskapsmål, men ger förutsättningar för barnet att kunna göra vad de behöver för att lyckas nå dessa mål.
Källa: Umeå universitet
"Man har inte ork att kämpa för att få den hjälp man behöver i skolan, samtidigt som man kämpar för att passa in bland sina kamrater."
ur Andreas Cederboms krönika "När skolan kraschlandar ligger de funktionshindrade underst"
Till krönikan
Läs guiden
"Regeringen har i flera propositioner slagit fast en vilja att jobba för att få tillgänglighet att genomsyra samhället. I bland annat proposition 1999/2000:79 ”Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken” slår man fast att vi ska jobba för att samhället i möjligaste mån ska tillgängliggöras så att funktionshindrade kan gå från att vara patienter till att vara medborgare i samhället. Det finns liknande initiativ inom EU och även FN."
Andeas Cederboms krönika om saker som sker parallellt
Har du som förälder några erfarenheter du vill delge andra?
Kontakta gärna redaktionen och berätta!
Tipsa redaktionen