Döva barn hör med cochleaimplantat – det kräver förändringar inom habilitering och utbildning

Det är nu även dags för förskola och skola att anpassa sig till barn med cochleaimplantat, CI vars föräldrar väljer förskola/skola på hemorten istället för specialverksamhet. Kommunerna bör se nyttan av anpassningar av den auditiva miljön i förskolor och skolor samt bra lärmiljö/arbetsmiljö för alla barn och personal.

1991 opererades det första minderåriga barnet med cochleaimplantat i Sverige. Då var det inte många som trodde att döva barn skulle kunna utveckla tal och integreras i förskolor och skolor bland hörande barn.

Idag finns det en samsyn hos etablerade forskare att cochleaimplantat är en av de största teknologiska landvinningarna i modern tid att återskapa ett sinne. Kriterierna för CI-operation på barn sjunker under ett år. Nationell hörselscreening av bebisar har inneburit tidig diagnostisering av hörselnedsättning. Cochleaimplantat utvecklingen har även drivit på förändrade habiliteringsbehov avseende barn i behov av konventionella hörapparater eller så kallade benledningsapparater.

Statistik framtagen av föreningen Barnplantorna visar att fram till den 1 januari 2012 är 775 barn bärare av cochleaimplantat varav hälften av dem hör med dubbla CI (hörsel på båda öronen). Samverkan under början av 2000-talet mellan Barnplantorna, enskilda föräldrar och läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset drev igenom att alla barn fick dubbla CI. Svensk samverkan banade även väg för beslut om dubbla CI för barn i Danmark, Norge och övriga Europa.

Barnplantornas statistik fram till den 1 januari 2012 visar att 1 615 vuxna har fått hörsel genom cochleaimplantat. Endast fyra procent av de vuxna har emellertid erbjudits hörsel via dubbla CI. Det handlar om personer i arbetsför ålder samt om livskvalitet för den enskilde.


Skolor får bidrag för att öka delaktighet för elever med funktionsnedsättning

En skolpojke som håller i en bok och skrattar. Foto
Specialpedagogiska skolmyndigheten delar i år ut cirka 38,6 miljoner kronor för särskilda insatser i skolan (SIS-medel) till 87 projekt över hela landet. SIS-medlen delas ut till skolor som ansökt om ekonomiskt stöd till utvecklingsprojekt som förbättrar lärmiljön för elever med funktionsnedsättning och ökar deras delaktighet i skolan.

Skolors miljö mer tillgänglig än pedagogiken

En griffeltavla i skolan. Foto
Skolan har varit bättre på att anpassa lokalerna för elever med funktionshinder än den varit på att göra den pedagogiska verksamheten tillgänglig. Det är slutsatsen av en enkät som Specialpedagogiska myndigheten (SPSM) gjort bland kommunala tjänstemän och rektorer.

Bristfälligt stöd till elever med dyslexi

En hög med böcker. Foto
Bristfälligt stöd i skolan för personer med dyslexi ger konsekvenser för arbetsliv och livsmöjligheter i vuxen ålder. Det visar en ny avhandling med titeln ”Dyslexi genom livet – ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter” där Anna Fouganthine undersökt hur personer med dyslexi hanterar sina svårigheter under och efter skoltiden.

Vad händer efter gymnasiesärskolan?

Jessica Arvidsson. Foto
Jessica Arvidsson, doktorand vid Högskolan i Halmstad har nyligen presenterat nuläget i gymnasiesärskolan, vilket är den första av två delstudier som ska genomföras i avhandlingen ”Särskolan och sen”.

Ny gymnasieutbildning för elever med Asperger i Tyresö

En elev som läser skolböcker vid skolbänken. Foto
Till hösten kommer Tyresö gymnasium att erbjuda en personlig och individuell gymnasieutbildning för elever med Aspergers syndrom. Programinriktningen är samhällsvetenskap med inriktning media för elever med behov av att studera i liten grupp.

Fler artiklar om Grundskola

Annonser:

LÄS MER HOS OSS

"Man har inte ork att kämpa för att få den hjälp man behöver i skolan, samtidigt som man kämpar för att passa in bland sina kamrater."

 

ur Andreas Cederboms krönika "När skolan kraschlandar ligger de funktionshindrade underst"

Till krönikan

GUIDE STÖD I GRUNDSKOLAN

Läs portalens guide om stöd i grundskolan.

Läs guiden

LÄS MER HOS OSS

"Regeringen har i flera propositioner slagit fast en vilja att jobba för att få tillgänglighet att genomsyra samhället. I bland annat proposition 1999/2000:79 ”Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken” slår man fast att vi ska jobba för att samhället i möjligaste mån ska tillgängliggöras så att funktionshindrade kan gå från att vara patienter till att vara medborgare i samhället. Det finns liknande initiativ inom EU och även FN."

Andeas Cederboms krönika om saker som sker parallellt

TIPSA REDAKTIONEN

Har du som förälder några erfarenheter du vill delge andra?


Kontakta gärna redaktionen och berätta!

Tipsa redaktionen

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta