Dyslektiker kvoteras in på gymnasium

… Viktor Rydberg är bland de friskole-gymnasier i landet som är svårast att komma in på. Hur kommer det sig att ni har infört en speciell kvot för elever med dyslexi och varför inte en kvot även för andra funktionshinder?

– Vi fokuserar på problematiken kring dyslexi eftersom den kräver personalkapacitet mer än förändrade fysiska faciliteter. Men lika mycket är det en rättvisefråga. Dyslexi upptäcks ofta ganska sent och då sätts resurserna in sent. En elev med en synskada eller ett rörelsehinder har större chans att få rätt stöd från början och kan komma in på skolan för egen maskin, säger rektor Erik Juntikka.

Hur länge har ni haft kvoteringen?

– Kvoteringen har funnits sedan starten. Det har alltid funnits ett intresse för dyslexifrågor från styrelsens sida, bland annat eftersom det finns medlemmar i styrelsen som har dyslexi, säger rektor Erik Juntikka.

Hur går det till vid ansökan?

– När eleven söker hit på fri kvot skickar han eller hon också in en dyslexidiagnos/utredningsresultat till ansökan. Vi tar in 4-6 elever på den här kvoten varje läsår. Antalet kan sägas representera andelen människor med dyslexi i befolkningen, säger rektor Erik Juntikka.

Vilket stöd får eleverna för att klara studierna?

– Skolan ger framför allt ett personligt stöd, i form av undervisning individuellt och i mindre grupper. Vi har begränsat med tekniska hjälpmedel, det kan handla om diktafoner och liknande, säger rektor Erik Juntikka..

Kvotering är ofta ett ämne för diskussion. Ser ni att det finns några rättviseproblem med er kvotering?

– Vi ser kvoteringen som en rättvisefråga – dyslexi är inget förståndshandikapp. Elever som kommer hit ska ha samma möjlighet att nå sina mål oavsett betygsnivå, även om de har dyslexi. Därför är det mer rättvist med en kvot än utan, menar rektor Erik Juntikka.