En av tio friskolor nekar funktionshindrade

En av tio friskolor nekar att ta emot barn med funktionsnedsättningar trots att skollagen säger att svenska skolan ska vara öppen för alla. Det visar en rundringning som Utbildningsradions Skolfront har gjort.

Vid en omfattande rundringning som bland annat Utbildningsradions Skolfront gjort till landets friskolor avböjde var tionde skola att ta emot elever med funktionsnedsättningar. Vidare var mer än 40 procent av skolorna klart negativa till att anpassa verksamhet eller skola för dessa barns behov.

Utbildningsradions reportrar Andreas Viklund och Isabella Grybe utgav sig för att vara föräldrar till ett rullstolsburet barn och ett med diagnosen ADHD.

I rundringningen möttes reportrarna av kommentarer som:

ADHD? Det kan bli lite kruxigt. Vi tar inte emot stjärnelever eller så, men vi kan inte hela tiden puffa på. Eleven måste ha en egen motor.

Oj, då. Alla lektioner är på övervåningen och vi har ingen hiss. Men om man bär upp henne då?

Mellan 13 och 16 procent av alla Sveriges barn och ungdomar antas ha någon form av funktionshinder. Men andelen elever med fysiska funktionshinder som går på de uppringda skolorna uppgick inte till mer än 2,47 promille.

Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU, säger att de ofta får samtal från uppgivna föräldrar vars barn inte får börja i skolan och då är det framför allt friskolor:

Det här är ett jättestort och ett dolt problem! Föräldrar går inte vidare och överklagar att deras barn inte får börja i friskolan eftersom det är så oerhört känslosamt svårt. Man är så förtvivlat ledsen för sitt barns skull att man orkar inte, säger Agnetha Mbuyamba, ordförande för RBU.


Brister i särskolans resursteams myndighetsutövning

Två barn. Foto
I samband med en revision av verksamheten inom särskolans resursteam i Rosengårds stadsdelsnämnd har man funnit brister. Det är brister i handläggning och utredning av mottagande av elever i grundsärskolan, men man har även sett brister i hanteringen av handlingar.

Kamp för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

En ung kille. Foto
Riksförbundet Attention genomförde under augusti och september en enkätundersökning riktad till sina medlemmar om skolsituationen för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Gensvaret var enormt, drygt 900 personer svarade på enkäten. Svaren visar att elever med funktionsnedsättning inte får det stöd de har rätt till. För att nå en jämlik skola behövs ökade kunskaper och bättre samverkan.

Barn med funktionsnedsättning får otillräcklig hjälp i skolan

Skolbarn som sitter i klassrummet och jobbar. Foto
Enligt barnrättsorganisationen Plans senaste undersökning anser varannan svensk förälder (46 procent) att barn med funktionsnedsättning inte får tillräcklig hjälp i skolan för att känna sig lika mycket värda som sina kamrater.

Med rätt att välja teckenspråksmiljö eller sämre villkor?

Ett klasrum med elever. Foto
Unga Hörselskadade är mycket kritiska till att specialskolan idag ses som ”en sista utväg”, både attitydmässigt från samhället och i det nya delbetänkandet. De menar att det inte får bli så att specialskolan blir en skola dit eleverna först får tillträde då de misslyckats inom den reguljära skolan.

7,4 miljoner satsas på att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter

Tre mindre barn som sitter och läser en bok tillsammans. Foto
Malmö stad satsar 7,4 miljoner kronor på insatser som ska hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Pengarna ska användas för att köpa in de hjälpmedel man behöver för att underlätta för eleverna.

Fler artiklar om Grundskola

Annonser:

Norlandia Care Personlig Assistans webbplats, öppnas i nytt fönster

LÄS MER HOS OSS

"Man har inte ork att kämpa för att få den hjälp man behöver i skolan, samtidigt som man kämpar för att passa in bland sina kamrater."

 

ur Andreas Cederboms krönika "När skolan kraschlandar ligger de funktionshindrade underst"

Till krönikan

GUIDE STÖD I GRUNDSKOLAN

Läs portalens guide om stöd i grundskolan.

Läs guiden

LÄS MER HOS OSS

"Regeringen har i flera propositioner slagit fast en vilja att jobba för att få tillgänglighet att genomsyra samhället. I bland annat proposition 1999/2000:79 ”Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken” slår man fast att vi ska jobba för att samhället i möjligaste mån ska tillgängliggöras så att funktionshindrade kan gå från att vara patienter till att vara medborgare i samhället. Det finns liknande initiativ inom EU och även FN."

Andeas Cederboms krönika om saker som sker parallellt

TIPSA REDAKTIONEN

Har du som förälder några erfarenheter du vill delge andra?


Kontakta gärna redaktionen och berätta!

Tipsa redaktionen

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta