Med rätt att välja teckenspråksmiljö eller sämre villkor?

Unga Hörselskadade är mycket kritiska till att specialskolan idag ses som ”en sista utväg”, både attitydmässigt från samhället och i det nya delbetänkandet. De menar att det inte får bli så att specialskolan blir en skola dit eleverna först får tillträde då de misslyckats inom den reguljära skolan. Unga Hörselskadade vill se en framtida specialskola som håller en likvärdig undervisningsnivå med den reguljära skolan. Eleven skall inte tvingas välja mellan två bristfälliga alternativ.

Unga Hörselskadade, Sveriges Dövas Ungdomsförbund och Dövblind Ungdom välkomnar utredningen Med rätt att välja – flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (SOU 2011:30) men ställer sig kritiska till flera av förslagen.

– Vi är tre ungdomsorganisationer som gemensamt representerar den egentliga målgruppen, bestående av döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Vi som ungdomsorganisationer känner genomgående att utredningen i första hand beaktar föräldraperspektivet, inte barnens och ungdomarnas. Det resulterar i ett betänkande som lyfter fram föräldrarnas rätt till valfrihet om skola till sina barn men inte hur barnets bästa ska tillgodoses i en tvåspråkig undervisning och skolmiljö, säger Heléne Larsson ordförande i Unga Hörselskadade.

Utredningens okunskap om vikten av en teckenspråkig miljö för en fungerande socialiseringsprocess lyser igenom. Ett barn lär inte ett språk från en vuxen lärare. Ett barn lär sig ett språk i en miljö där språket används mycket och i naturliga sammanhang, där många använder språket i dess korrekta form. Unga Hörselskadade saknar perspektivet om hur teckenspråk i skolan tillgodoser barnen och ungdomarnas behov och stärker deras trygghet för hela livet, inte bara under skolgången.

Utredningen föreslår att teckenspråk som ämne ska kunna erbjudas i alla skolformer och att elevens rätt till teckenspråk ska regleras i skollagen och skolförordningen. Det stöder Unga Hörselskadade men är samtidigt mycket oroliga över vilka konsekvenser förslagen innebär för de fåtal teckenspråkiga miljöerna som finns i Sverige, på både kort och lång sikt. Unga Hörselskadade tvivlar också starkt på att kommunen kan ta det ansvar som den berörda målgruppen medför, då kompetensen om deras behov saknas där idag. I de fall kommunala skolor saknar teckenspråkskompetens uppstår ett behov av teckenspråkstolkar, vilket skolan i så fall får bekosta.

– Om en medveten döv väljer att gå i en hörande grundskola enligt den valfrihet som utredningen förespråkar så krävs det kvalificerade tolkar och pengar för att bekosta dessa. Att skapa tjänster som personliga assistenter eller lärarassistenter som så kallat språkstöd skapar en stigmatisering av dessa elever, vilket vi inte kan acceptera, säger Anna Hultman vice ordförande i Unga Hörselskadade.

– Om eleverna väljer kommunala skolor måste staten garantera att den tvåspråkiga skolan finns kvar, ifall den kommunala skolan brister i att till se elevernas behov. Vi anser inte att staten kan släppa ansvaret för denna elevgrupp och deras möjligheter till en optimal grundskoleutbildning på sina villkor i en teckenspråkig miljö.

Det är inte acceptabelt att utredningen i betänkandet ser teckenspråk som en anpassning och specialskolans målgrupp som anpassningsbar. Unga Hörselskadade betonar att svenskt teckenspråk är ett språk och inte en anpassning.