Särskilt stöd inte anpassat

En ny studie från Skolverket visar att var fjärde elev som får särskilt stöd saknar åtgärdsprogram. Så trots att det särskilda stödet många gånger sätts in tidigt är det ofta inte anpassat efter elevernas behov. Skolans resurser bestämmer vilka insatser som sätts in, inte elevens behov. Insatserna följs sällan upp.

En liten pojke som skrattar och håller i en bok. FotoMånga elever verkar vara nöjda med den hjälp som de har fått. Men många säger att de känner sig utpekade vilket i sin tur kan påverka motivationen, självbilden och i förlängningen elevens lärande negativt. Andelen elever som någon gång fått specialpedagogiskt stöd i skolan är så hög som 40 procent. Men en av fem elever som är i behov av stöd får inget.

Lärarnas Riksförbund var snabbt ute med en kommentar till rapporten. Förbundet instämmer i kritiken och framhåller bland annat speciallärargaranti för eleverna i grundskolan som en lösning.

Tanken kring sammanhållen undervisning är riktig, men det måste vara möjligt för den enskilde läraren att differentiera undervisningen då behovet finns. Det måste ses som en skyldighet att ge en elev chans att lyckas i en mindre grupp om det visar sig svårt i en helklass med 25-30 elever, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Generellt sett måste vi komma fram till lösningar så att behovet av specialpedagogiskt stöd minskar. Fler elever måste ges förutsättningar redan från början att nå målen i skolan. Vi måste acceptera att olika elever kan kräva olika lösningar, menar Metta Fjelkner vidare.

Skolverket kräver nu att skolorna förbättrar utredningarna och följer upp så att hjälpen blir rätt utformad och stödet får avsedd effekt.


Brister i särskolans resursteams myndighetsutövning

Två barn. Foto
I samband med en revision av verksamheten inom särskolans resursteam i Rosengårds stadsdelsnämnd har man funnit brister. Det är brister i handläggning och utredning av mottagande av elever i grundsärskolan, men man har även sett brister i hanteringen av handlingar.

Kamp för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

En ung kille. Foto
Riksförbundet Attention genomförde under augusti och september en enkätundersökning riktad till sina medlemmar om skolsituationen för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Gensvaret var enormt, drygt 900 personer svarade på enkäten. Svaren visar att elever med funktionsnedsättning inte får det stöd de har rätt till. För att nå en jämlik skola behövs ökade kunskaper och bättre samverkan.

Barn med funktionsnedsättning får otillräcklig hjälp i skolan

Skolbarn som sitter i klassrummet och jobbar. Foto
Enligt barnrättsorganisationen Plans senaste undersökning anser varannan svensk förälder (46 procent) att barn med funktionsnedsättning inte får tillräcklig hjälp i skolan för att känna sig lika mycket värda som sina kamrater.

Med rätt att välja teckenspråksmiljö eller sämre villkor?

Ett klasrum med elever. Foto
Unga Hörselskadade är mycket kritiska till att specialskolan idag ses som ”en sista utväg”, både attitydmässigt från samhället och i det nya delbetänkandet. De menar att det inte får bli så att specialskolan blir en skola dit eleverna först får tillträde då de misslyckats inom den reguljära skolan.

7,4 miljoner satsas på att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter

Tre mindre barn som sitter och läser en bok tillsammans. Foto
Malmö stad satsar 7,4 miljoner kronor på insatser som ska hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Pengarna ska användas för att köpa in de hjälpmedel man behöver för att underlätta för eleverna.

Fler artiklar om Grundskola

Annonser:

Norlandia Care Personlig Assistans webbplats, öppnas i nytt fönster

LÄS MER HOS OSS

"Man har inte ork att kämpa för att få den hjälp man behöver i skolan, samtidigt som man kämpar för att passa in bland sina kamrater."

 

ur Andreas Cederboms krönika "När skolan kraschlandar ligger de funktionshindrade underst"

Till krönikan

GUIDE STÖD I GRUNDSKOLAN

Läs portalens guide om stöd i grundskolan.

Läs guiden

LÄS MER HOS OSS

"Regeringen har i flera propositioner slagit fast en vilja att jobba för att få tillgänglighet att genomsyra samhället. I bland annat proposition 1999/2000:79 ”Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken” slår man fast att vi ska jobba för att samhället i möjligaste mån ska tillgängliggöras så att funktionshindrade kan gå från att vara patienter till att vara medborgare i samhället. Det finns liknande initiativ inom EU och även FN."

Andeas Cederboms krönika om saker som sker parallellt

TIPSA REDAKTIONEN

Har du som förälder några erfarenheter du vill delge andra?


Kontakta gärna redaktionen och berätta!

Tipsa redaktionen

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta