Stora förändringar inom Riksgymnasiet

Från och med hösten 2011 ansvarar Stockholm stad för all verksamhet vid Riksgymnasiet i Skärholmen, det vill säga skolgång, elevhem och habilitering. Stockholm stad kommer att köpa habiliteringsinsatser från Habilitering & Hälsa vid Stockholms läns landsting, som däremed har kvar habiliteringsverksamhet vid Riksgymnasiet.

En manlig skolelev som sitter i en korridor och studerar. FotoUnder en längre tid har olika rykten florerat om vad som ska hända med verksamheten på Riksgymnasiet i Skärholmen, rykten som har skapat oro bland såväl elever som personal.

– Vad det i själva verket handlar om är att verksamheten byter huvudman, förklarar Kerstin Wallin, enhetschef för elevhemmet.

Fram till nu har elevhemmet drivits av Habilitering & Hälsa vid Stockholms läns landsting, på uppdrag av staten. Från och med 1 juli i år tar kommunen över ansvaret för driften.

En annan genomgripande förändring, som också bidragit till förvirringen, är den flytt av hela Riksgymnasiet som planeras under 2012.

Stockholms gymnasieskolor som helhet har att hantera ett minskat elevantal och kommunen planerar därför stängning eller sammanslagning av flera gymnasieskolor. För Riksgymnasiets del finns planer på att flytta hela verksamheten till Farsta Gymnasium, som är en större skola med betydligt fler program och därmed större möjligheter.

Riksgymnasiet i Skärholmen har idag ett smalt programutbud. På skolan finns bara två av gymnasiets 17 program. Elever kan visserligen gå på andra skolor i staden och ändå vara riksgymnasieelever, men får då inte närheten till habilitering och elevhem.

– Det finns för få program, för få möjligheter till integrering. Det tror jag är en av orsakerna till att Riksgymnasiet har haft få sökande de senaste åren. Jag tror man måste ta ett nytt grepp kring integreringen, säger Kerstin Wallin som ser såväl det nya huvudmannaskapet som den förestående flytten som något positivt.

Riksgymnasiets flytt kommer att omfatta samtliga verksamheter, också elevhemmet och habiliteringen. Tanken är att habiliteringen ska ligga i nära anslutning till skola och elevhem, precis som idag. Därför är det viktigt att habiliteringen får vara med i planeringsarbetet. Och det är vi, förklarar Annette Sjöberg enhetschef för Habiliteringen vid Riksgymnasiet, som också hon är positiv till förändringarna.

Det är med andra ord fritt fram för alla intresserade att söka till Riksgymnasiet och plats på elevhemmet. Minst ett år till kommer all verksamhet att finnas kvar i Skärholmen.

Kommunen kommer att överta hyreskontraktet för elevhemmet fram till den förestående flytten till Farsta. Rektorn för Riksgymnasiet, Ann-Sofie Rosenquist blir till hösten också ansvarig för elevhemmet.

Fakta Riksgymnasiet
Enligt riksdagsbeslut har svårt rörelsehindrade ungdomar under 21 år rätt till rh-anpassad gymnasieutbildning. De fyra riksgymnasierna har skapats för att uppnå detta mål. De har anpassad undervisning, habilitering och elevbostäder.

Riksgymnasieverksamheten finansieras av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), kommun och landsting. Hemkommunerna och hemlandstingen ersätter kostnader för boende och habilitering med en tredjedel av de genomsnittliga kostnaderna för insatserna per elev. De statsbidrag som SPSM administrerar går till resterande finansiering av habilitering och elevboende.

Källa: Habilitering & Hälsa


Skolor får bidrag för att öka delaktighet för elever med funktionsnedsättning

En skolpojke som håller i en bok och skrattar. Foto
Specialpedagogiska skolmyndigheten delar i år ut cirka 38,6 miljoner kronor för särskilda insatser i skolan (SIS-medel) till 87 projekt över hela landet. SIS-medlen delas ut till skolor som ansökt om ekonomiskt stöd till utvecklingsprojekt som förbättrar lärmiljön för elever med funktionsnedsättning och ökar deras delaktighet i skolan.

Skolors miljö mer tillgänglig än pedagogiken

En griffeltavla i skolan. Foto
Skolan har varit bättre på att anpassa lokalerna för elever med funktionshinder än den varit på att göra den pedagogiska verksamheten tillgänglig. Det är slutsatsen av en enkät som Specialpedagogiska myndigheten (SPSM) gjort bland kommunala tjänstemän och rektorer.

Bristfälligt stöd till elever med dyslexi

En hög med böcker. Foto
Bristfälligt stöd i skolan för personer med dyslexi ger konsekvenser för arbetsliv och livsmöjligheter i vuxen ålder. Det visar en ny avhandling med titeln ”Dyslexi genom livet – ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter” där Anna Fouganthine undersökt hur personer med dyslexi hanterar sina svårigheter under och efter skoltiden.

Vad händer efter gymnasiesärskolan?

Jessica Arvidsson. Foto
Jessica Arvidsson, doktorand vid Högskolan i Halmstad har nyligen presenterat nuläget i gymnasiesärskolan, vilket är den första av två delstudier som ska genomföras i avhandlingen ”Särskolan och sen”.

Ny gymnasieutbildning för elever med Asperger i Tyresö

En elev som läser skolböcker vid skolbänken. Foto
Till hösten kommer Tyresö gymnasium att erbjuda en personlig och individuell gymnasieutbildning för elever med Aspergers syndrom. Programinriktningen är samhällsvetenskap med inriktning media för elever med behov av att studera i liten grupp.

Fler artiklar om Grundskola

Annonser:

LÄS MER HOS OSS

"Man har inte ork att kämpa för att få den hjälp man behöver i skolan, samtidigt som man kämpar för att passa in bland sina kamrater."

 

ur Andreas Cederboms krönika "När skolan kraschlandar ligger de funktionshindrade underst"

Till krönikan

GUIDE STÖD I GRUNDSKOLAN

Läs portalens guide om stöd i grundskolan.

Läs guiden

LÄS MER HOS OSS

"Regeringen har i flera propositioner slagit fast en vilja att jobba för att få tillgänglighet att genomsyra samhället. I bland annat proposition 1999/2000:79 ”Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken” slår man fast att vi ska jobba för att samhället i möjligaste mån ska tillgängliggöras så att funktionshindrade kan gå från att vara patienter till att vara medborgare i samhället. Det finns liknande initiativ inom EU och även FN."

Andeas Cederboms krönika om saker som sker parallellt

TIPSA REDAKTIONEN

Har du som förälder några erfarenheter du vill delge andra?


Kontakta gärna redaktionen och berätta!

Tipsa redaktionen

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta