Sveriges rektorer kräver: ge alla dyslektiker egen dator

Enligt en undersökning från it-infrastrukturföretaget Atea anser Sveriges rektorer att datorer är en viktig del i undervisningen för elever med inlärningsproblem. Hela 86 procent av rektorerna anser att det finns pedagogiska vinster med en dator per elev i skolorna. Nästan nio av tio av dessa anser att barn med dyslexi skulle dra extra stor fördel av att ha en egen dator.

Två elever vid en dator. FotoTrots att nio av tio av de tillfrågade rektorerna anser att det finns pedagogiska vinster med att varje elev har en egen dator är det knappt 24 procent av skolorna som kan erbjuda sina elever detta. En egen bärbar dator för skolarbetet är alltså fortfarande bara en dröm för många elever med läs- och skrivsvårigheter. Anledningen uppges vara brist på ekonomiska resurser.  Detta problem är störst i de kommunala skolorna, där fler än hälften uppger denna orsak. Var tionde rektor på kommunala skolor anger även brist på politiskt stöd som orsak till varför man inte har infört elevdatorer.

Landstingen tolkar lagstiftningen olika

I en utredning från regeringen (SOU 2004:83 Nya förutsättningar genom utvecklingen av IT och digital teknik) framgår det att landstingens policies skiljer sig markant när det gäller förskrivning av datorbaserade hjälpmedel. Utredningens slutsats är att det inte ska vara avhängigt av var i landet man bor och att det är oacceptabelt att utestänga vissa grupper från att få en bedömning av sina behov. Trots detta tillhandahålls hjälpmedel för personer med läs- och skrivsvårigheter i mycket begränsad utsträckning. Med facit i hand har väldigt lite hänt sedan utredningen publicerades för 7 år sedan.

Inget it-projekt utan ett pedagogiskt projekt

Atea är Sveriges största leverantör av it till skolan och delar rektorernas åsikt. Petter Andersson, ansvarig för området skola på Atea, förklarar:

– Studier visar att elever med egna datorer får fler pedagogiska fördelar. Eleverna blir mer motiverade, har det roligare i skolan och lärarna märker att det blir lugnare i klassrummet. Allt detta är viktigt för att nå de uppsatta målen och för eleverna att förbättra sina betyg. Särskilt viktigt blir det så klart för elever med inlärningssvårigheter. Och detta har rektorerna förstått. Att förse varje elev med en dator är alltså inget it-projekt utan ett pedagogiskt projekt och det är viktigt att även våra politiker och beslutsfattare förstår detta.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes på uppdrag av Atea under våren 2011. 398 rektorer från högstadie- och gymnasieskolor i Sverige deltog i undersökningen.


Ny gymnasieutbildning för elever med Asperger i Tyresö

En elev som läser skolböcker vid skolbänken. Foto
Till hösten kommer Tyresö gymnasium att erbjuda en personlig och individuell gymnasieutbildning för elever med Aspergers syndrom. Programinriktningen är samhällsvetenskap med inriktning media för elever med behov av att studera i liten grupp.

Döva barn hör med cochleaimplantat – det kräver förändringar inom habilitering och utbildning

En liten tjej som lutar sitt huvud mot handen. Foto
Det är nu även dags för förskola och skola att anpassa sig till barn med cochleaimplantat, CI vars föräldrar väljer förskola/skola på hemorten istället för specialverksamhet. Kommunerna bör se nyttan av anpassningar av den auditiva miljön i förskolor och skolor samt bra lärmiljö/arbetsmiljö för alla barn och personal.

Hjälpmedel i undervisningen av synskadade

Bildskärm, tangentbord och mus. Foto
Naturvetenskapliga ämnen, matematik och teknik kräver en hög grad av abstrakt tänkande. Det kräver också god förmåga att visualisera och att använda visuell information. Det betyder att både lärare ställs inför en rejäl utmaning att lära ut dessa ämnen till elever med synnedsättning.

Skola beklagar diskriminerande antagningsregler

En skolelev som går i en korridor. Foto
En pojke nekades plats på en friskola i Västerås på grund av sin diagnos. Efter att skolan medgett sitt ansvar och bett pojken om ursäkt har Diskrimineringsombudsmannen, DO och skolan träffat en överenskommelse som innebär att skolan ändrar sina antagningsrutiner och ger pojken en viss ekonomisk kompensation.

Teknikstöd efter elevens behov

Två barn vid en dator i ett klassrum. Foto
Regeringen har gett Hjälpmedelsinstitutet uppdraget ”Teknikstöd i skolan” med syfte att öka möjligheten för elever med kognitiva svårigheter att klara sina studier bättre. I försöksverksamheter, som pågår 2012 och våren 2013, kommer elever med kognitiva svårigheter att prova individuellt utvalt teknikstöd för att klara uppsatta mål.

Fler artiklar om Grundskola

Annonser:

Norlandia Care Personlig Assistans webbplats, öppnas i nytt fönster

LÄS MER HOS OSS

"Man har inte ork att kämpa för att få den hjälp man behöver i skolan, samtidigt som man kämpar för att passa in bland sina kamrater."

 

ur Andreas Cederboms krönika "När skolan kraschlandar ligger de funktionshindrade underst"

Till krönikan

GUIDE STÖD I GRUNDSKOLAN

Läs portalens guide om stöd i grundskolan.

Läs guiden

LÄS MER HOS OSS

"Regeringen har i flera propositioner slagit fast en vilja att jobba för att få tillgänglighet att genomsyra samhället. I bland annat proposition 1999/2000:79 ”Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken” slår man fast att vi ska jobba för att samhället i möjligaste mån ska tillgängliggöras så att funktionshindrade kan gå från att vara patienter till att vara medborgare i samhället. Det finns liknande initiativ inom EU och även FN."

Andeas Cederboms krönika om saker som sker parallellt

TIPSA REDAKTIONEN

Har du som förälder några erfarenheter du vill delge andra?


Kontakta gärna redaktionen och berätta!

Tipsa redaktionen

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta