Rörelsehindrade gamers

Ett rörelsehinder kan vara medfött eller ha uppkommit efter till exempel en trafikolycka. Att kunna röra sig handlar om att signaler från hjärnan ska kunna ta sig via nervbanor till kroppens olika muskler och påverka våra kroppsdelar, men också om att hjärnan skall kunna få återkoppling via känsel-, syn- och balanssinnena.

Skärmbild och action i WiiEtt rörelsehinder kan vara:

  • olika grader av förlamningar i olika kroppsdelar
  • plötsliga, oprecisa och ofrivilliga rörelser
  • smärta vid rörelser
  • stelhet
  • svaga muskler
  • avsaknad eller minskad känsel

Detta leda till:

  • att det är svårigheter att röra sig
  • att det är svårigheter att hantera föremål
  • att det är svårigheter att tala

Eftersom skillnaderna i funktionsnedsättning kan vara ganska stora bland rörelsehindrade gamers så måste alla spelutvecklare vara mycket flexibla i sitt skapande. Det gäller alltså att skapa spel med inställningsmöjligheter som kompenserar funktionsnedsättningen.

Olika typer av rörelsehinder

CP, Cerebral Pares

CP är en skada på hjärnan som resulterar i förlamning som kan variera mycket mellan olika personer beroende på hur omfattande skadan är. Det är vanligt att CP-skadade har muskelspänningar, ofrivilliga rörelser och spasticitet i en eller flera muskler. Spasticiteten hindrar viljemässiga rörelser vilket försvårar att använda musen vid datorspelande.

Ryggmärgsskador

Skador på ryggmärgen är antingen medfödda eller förvärvade genom ett brott på ryggmärgen efter en olycka eller på grund av sjukdom. De vanligaste skadeorsakerna är dykolyckor, trafikolyckor och fallolyckor. Ju högre skadan är på ryggraden, desto mer förlamad blir man. Paraplegiker, personer som har låga förlamningar från midjan och nedåt har vanligtvis inga fysiska problem att spela datorspel eller andra konsolspel. Tetraplegiker, personer med höga ryggmärgsskador har däremot svårare att använda datorn, tangentbord och mus eftersom förlamningen är från axlarna och nedåt.

MS - Multipel Skleros

MS är en sjukdom i det centrala nervsystemet som gör att hjärnans och ryggmärgens signaler till de övriga kroppsdelar inte når fram. Vanliga symtom är till exempel smärta, svaghet, synnedsättning, balanssvårigheter, stelhet, trötthet och koncentrationssvårigheter.

Reumatism

Reumatiska sjukdomar drabbar i huvudsak rörelseförmågan. Leder och muskler är de kroppsdelar som tydligast påverkas eftersom lederna känns stela och att det gör ont att röra sig. Eftersom lederna påverkas är det inte alltid lätt att hantera tangentbord och mus. Små klickytor kan också vara svåra att arbeta med. Ledvärk kan orsaka trötthet som i sin tur förkortar den tid som en reumatiker vill ägna vid datorn.

Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom drabbar centrala nervsystemet, som gör att man får skakiga rörelser och stelhet i musklerna. I vissa fall har personen mycket svårt att använda musen och tangentbordet överhuvudtaget.

Hjälpmedel för rörelsehindrade

För den som är rörelsehindrad finns en mängd olika hjälpmedel att välja mellan för att kunna styra datorn. Detta gäller speciellt tangentbord och möss. Vi listar några av de vanligaste styrsätten.

Tangentbordsöverlägg

Ett tangentbordsöverlägg ger användaren möjlighet att lägga hela handen på tangentbordet utan att några tangenter trycks ned ofrivilligt. Personer som har svårt med motoriken och koordinationen har stor nytta av detta, till exempel CP-skadade. Det blir också lättare för dem som arbetar med en mun eller huvudpinne.

Stora och små tangentbord

Förstorade tangentbord är ett bra hjälpmedel för personer som har nedsättningar i motoriken och koordinationen. Det omvända är ett litet tangentbord exempelvis för personer med begränsad rörelseförmåga, räckvidd, sträckförmåga eller användare som vill ha tangentbordet i knät.

Skannande tangentbord

Med skannande tangentbord kan man styra datorn med en enda knapp, en joystick eller ett sug- och blåsmunstycke. Tangentbordet består av en display med en skannande funktion, där tangenterna lyses upp en i taget. Teckentavlan tänds upp i tur och ordning, tecken för tecken och man trycker till vid det tecken man vill skriva. 

Virtuella tangentbord

Ett virtuellt tangentbord är ett program som visar ett tangentbord på skärmen. Du styr tangentbordet med musen för att klicka på tangenterna. Den stora nackdelen med ett virtuellt tangentbord är att det tar yta på skärmen.

Joystick och trackball

En joystick eller en trackball kan fungera bättre än en vanlig mus. Det passar ofta personer som har deformerade händer och fingrar som gör det svårt att greppa en vanlig mus. Joysticken kan också vara utrustad med knappar som går att programmera in kortkommandon på, till exempel knappar för vänsterklick, högerklick, dubbelklick och klick som håller knappen nere.

Huvudmus och ögonstyrning

En huvudmus och ögonstyrning ger möjlighet att styra musmarkören utan att använda händerna. Musen styrs via en reflexprick som kan placeras i pannan eller på glasögonen. Klickfunktionen får man genom ett sug- och blåsmunstycke eller någon annan kontakt. 

Fördjupning

Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade, öppnas i nytt fönster

Neurologiskt Handikappades Riksförbund, öppnas i nytt fönster

Reumatikerförbundet, öppnas i nytt fönster

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, öppnas i nytt fönster

De Handikappades Riksförbund, öppnas i nytt fönster


TIPSA REDAKTIONEN

Du som vill vara med och testa spel, recensera spel eller ha synpunkter på det vi gör är alltid välkommen!

Kontakta oss på

redaktionen@funkaportalen.se

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |  Tel: 08-555 770 60   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta