Rådgivning och hjälp

JO är en förkortning för Justitieombudsmannen. Via anmälningar som allmänheten skickar in kontrollerar JO att domstolarna och de statliga och kommunala myndigheterna följer våra lagar. Vem som helst som tycker att en domstol eller myndighet har gjort något fel, har rätt att göra en JO anmälan.

När kan det krävas en JO-anmälan?

Ett tydligt exempel är när en myndighet eller kommun inte genomför de beslut de fattar. Om till exempel kommunen inte genomför det du fått beslutat så kan du inte överklaga det till en domstol. Du kan till exempel bli beviljad ledsagning eller särskilt boende men sedan kanske ingenting händer. Då kan du göra en JO-anmälan.

Ett annat exempel där det kan behövas en JO-anmälan är om handläggningen går fel eller att de upplever att du har blivit bemött på ett dåligt sätt.

En JO-anmälan ska vara skriftlig

Det går bra att skicka e-post, att faxa eller att skriva ett vanligt brev. Den som vill ha hjälp kan använda en blankett som går att ladda hem som pdf-dokument från Justitieombudsmannens webbplats. Det går att skicka in blanketten elektronsikt via e post.

De här uppgifterna ska vara med i din anmälan:

  • Tala om vem du är: Inled med att skriva ditt namn, din adress och ett telefonnummer som det går att nå dig på dagtid.
  • Vem du klagar på: Skriv vilken handläggare eller vilken myndighet som du har synpunkter på samt myndighetens adress och telefonnummer.
  • Berätta varför du har kontakt med myndigheten: Ge en kort bakgrund till varför du har kontakt med myndigheten eller med handläggaren. Varför du anmäler skriver du sedan.
  • Berätta varför du anmäler: Här ska du skriva vad du tycker har gått fel. Om du vet någon lag som du tycker styrker din åsikt kan du hänvisa till den.
  • Övrigt: Det kanske finns någonting mer du vill tala om, till exempel om du vill bli kontaktad via telefon när du ska få ett vanligt brev. Skicka också gärna med kopior på de handlingar som du har om det du klagar på. Bifoga dem som bilagor.

JO bestämmer om prövning

När din anmälan kommit in till JO bestämmer JO själv om ditt ärende ska prövas. Om JO kommer fram till att ett fel har begåtts, så kritiseras den som gjort fel. JO talar om hur man borde ha gjort istället. Detta skrivs i ett beslut.

Följa rekommendationer

Myndigheterna brukar följa JO´s rekommendationer, men de har egentligen ingen skyldighet att göra det. Eftersom JO inte är en domstol så är ett JO-beslut endast rekommenderande och det går inte heller att överklaga.

Väcka åtal

Om JO märker att ett grovt fel har begåtts, så kan de väcka åtal mot den myndigheten eller personen. JO kan också föreslå att den anmälda personen bör få en varning. Om en lag är felaktig kan JO föreslå en ändring till riksdagen eller regeringen.

När får jag svar?

Hur lång tid det tar innan JO fattar ett beslut varierar. Det kan ta allt ifrån några veckor till flera år. Det beror på hur omfattande ärendet är och hur mycket som behöver utredas. Men alla som gör en JO-anmälan får ett beslut.

Din anmälan blir en offentlig handling!

När du skickar en anmälan till JO får alltid den som du anmäler reda på att du har anmält. Det kan vara bra att veta ifall du måste ha kontakt med myndigheten även efter att du har anmält. Du kan inte vara anonym när du gör en JO-anmälan. Då avslår JO din anmälan.

Offentlighetsprincipen

I Sverige har vem som helst rätt att läsa brev som någon skickar till en myndighet. Det står i tryckfrihetsförordningen och går under lagen om offentlighetsprincipen. Det gäller även anmälningar till JO.

 Det finns vissa undantag, som rör exempelvis hälsotillstånd. Skriver du att du har ett funktionshinder, till exempel att du är synskadad eller sitter i rullstol, kommer kanske det att tas bort om någon ber att få läsa din anmälan. Här gäller särskilda sekretessbestämmelser som finns ibland annat i sekretesslagen och personuppgiftslagen.

Rådgivning och rättshjälp

Advokatbyråer och juridiska byråer kan ge råd i juridiska frågor men att anlita dessa experter kostar mycket pengar. För att du ska kunna få en kortare rådgivning till ett lägre pris finns det något som heter rådgivning enligt rätthjälpslagen. Rätthjälpslagen innebär att alla här rätt till rådgivning till ett fast pris under högst två timmar. Det priset är då lägre än vad rådgivningen kostar i vanliga fall.

Kontrollera rådgivning enligt rättshjälpen

Rätthjälpslagen gäller privatpersoner, föreningar, organisationer och företag. Advokatbyråer och juridiska byråer är inte skyldiga att ge rådgivning enligt rätthjälpslagen. Var därför noga med att kontrollera att ni är överens om att rådgivning enligt rättshjälpen ska gälla när du beställer tid hos en advokat eller jurist.

Möjlighet till rättshjälp

Om ditt ärende är mer invecklat och du behöver hjälp som tar längre tid, kan du i vissa fall få rättshjälp. Det betyder att du kan få hjälp med att betala delar av kostnaderna, om du inte har möjlighet att få rättslig hjälp på annat sätt.

Rättshjälpen gäller bara privatpersoner. Det finns många regler och begränsningar vad gäller rättshjälp.

Annonser: