Rättsväsendet i Sverige

Varje svensk medborgare har rätt att få sin sak prövad av en opartisk och självständig domstol.

Rätten gäller även den som är anklagad för ett brott. Så länge man inte är dömd ska man betraktas som oskyldig.

I den svenska grundlagen står det att domstolarna har en självständig ställning. Det betyder att varken olika myndigheter eller riksdagen får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall.

Vad gäller i Sverige?

I begreppet rättsväsendet ingår de myndigheter som ansvarar för rättssäkerhet och rättstrygghet. I Sverige är domstolarna grunden för rättsväsendet. Hit räknas också polisen, åklagarmyndigheten och kriminalvården.

I Sverige finns det tre typer av domstolar. Dessa är:

  • De allmänna domstolarna
  • De allmänna förvaltningsdomstolarna
  • Specialdomstolarna

De allmänna domstolarna

Till de allmänna domstolarna hör tingsrätten, hovrätten och Högsta domstolen.

Tingsrätten

Tingsrätten är den första instansen (nivån). Här behandlas mål som delas in i tre olika kategorier.

Tvistemål handlar om konflikter mellan två parter. Oftast rör det sig om ekonomiska tvister eller konflikter vid skilsmässa. Man är kanske till exempel inte överens om hur man ska lösa vårdnaden av barn.

Brottsmål är mål där någon har brutit mot lagen. Det kan handla om misshandel, narkotikainnehav, rattonykterhet eller skattebrott.

Den tredje kategorin av typiska mål som tingsrätten fattar beslut i är olika ärenden. Det handlar om adoptioner, bodelning, förvaltare och god man.

Det finns 6o tingsrätter i Sverige.

Hovrätten

Om du inte är nöjd med tingsrättens dom kan du överklaga deras beslut. Då ska du vända dig till hovrätten. Det är nästa instans, som tar upp brottsmål, tvistemål och andra domstolsärenden, som tingsrätten behandlat. Det finns sex hovrätter i Sverige.

Prövningstillstånd kan behövas

Domar från tingsrätten kan överklagas direkt till hovrätten, men ibland måste man få ett prövningstillstånd för att få sitt ärende prövat i hovrätten.

För att få ett prövningstillstånd måste det finnas starka skäl att ändra tingsrättens beslut, eller så måste rätten tycka att ditt fall är så viktigt att det kan komma bli vägledande för andra domslut i framtiden. Det är hovrätten som bestämmer och beviljar prövningstillstånd.

Högsta domstolen

Den sista instansen du kan överklaga till i de allmänna domstolarna är Högsta domstolen. Den förkortas också HD och finns i Stockholm.

För att ett mål ska tas upp i Högsta domstolen krävs ett prövningstillstånd. Det är Högsta domstolen som själva beslutar om prövningstillståndet.

Det är bara de fall som anses vara så viktiga att de kommer bli vägledande för landets tingsrätter och hovrätter, som beviljas prövningstillstånd. Dessa domar kallas för prejudikat.

Få fall motsvarar de kraven. Det här betyder egentligen att hovrätten oftast blir den sista instansen i de flesta rättsmålen.

De allmänna förvaltningsdomstolarna

Till de allmänna förvaltningsdomstolarna hör förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsrätten.

Förvaltningsrätten

Den första instansen är förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten behandlar mål som handlar om tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det betyder att en mängd olika typer av mål hamnar hos förvaltningsrätten.

De vanligaste fallen är överklaganden av beslut som är fattade av Skatteverket, utvisningsbeslut och medborgarskapsmål som bestäms av Migrationsverket samt tvister med Försäkringskassan, kommunen eller socialnämnden.

I Sverige finns det 23 förvaltningsrätter.

Kammarrätten

Om du får avslag i förvaltningsrätten, men vill fortsätta att överklaga ska du vända dig till kammarrätten. För att kammarrätten ska ta upp ditt fall behöver du ett prövningstillstånd. Det får du om det finns skäl att ändra förvaltningsrättens beslut eller om ditt fall kan komma att var vägledande i andra liknande fall. Det finns fyra kammarrätter i Sverige.

Högsta förvaltningsrätten (före detta Regeringsrätten)

Högsta förvaltningsrätten är den högsta och sista instansen, som man kan överklaga till, i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Alla fall tas inte upp i Högsta förvaltningsrätten.

För att ett fall ska prövas krävs ett prövningstillstånd och det är Högsta förvaltningsrätten som utfärdar dessa tillstånd. Det görs bara i fall som kan bli prejudikat. Ett prejudikat är ett domslut som visar hur man ska döma i andra liknande framtida fall.

Varje år kommer det in mellan 7000-8000 mål till Högsta förvaltningsrätten, men bara några få procent av dessa beviljas prövningstillstånd. Det betyder med andra ord att kammarrätten är den sista instansen för de flesta mål. Högsta förvaltningsrätten finns i Stockholm.

Specialdomstolarna

Det finns även specialdomstolar och nämnder, som har till uppgift att pröva olika typer av mål och ärenden. De avgör tvister inom olika specialområden i mål som kräver särskilda sakkunskaper.

Hyres- och arrendenämnden

Hyres- och arrendenämndens uppgift är att informera om lagar och att medla i konflikter mellan till exempel hyresgäst och hyresvärd eller bostadsrättsförening och bostadsrättsinnehavare. Nämnden fattar också beslut i frågor som gäller villkor, överlåtelser och andrahandsuthyrning.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen är en specialdomstol som ansvarar för arbetsrättsliga tvister. Domstolens uppgift är att pröva fall där det uppstått en rättslig konflikt mellan en arbetsgivare och arbetstagare.

Marknadsdomstolen

Marknadsdomstolen är också den en specialdomstol. Domstolen ansvarar för mål gällande otillåten marknadsföring och konkurrens.

Patent- och registreringsverket

Patent- och registreringsverket fattar beslut ibland annat ärenden om patent, varumärken och mönster. Patentbesvärsrätten är en specialdomstol som efter överklagan överprövar Patent- och registreringsverkets beslut.

Annonser: