Vanlig skola eller specialskola?

Det pågår en debatt i samhället om vad som är bäst för barnen: ska de barn som har ett stort behov av stöd gå i en ordinarie grundskola tillsammans med barn utan större svårigheter, eller ska de gå i resursskolor tillsammans med barn som har samma eller liknande svårigheter? Som förälder kan det vara svårt att ta ställning i denna fråga.

I teorin är det lätt att tycka att alla barn ska ha samma möjlighet att gå i en skola som ligger nära hemmet och att det är skolans ansvar att anpassa undervisningen så att den fungerar lika bra för alla. Barn är olika och har olika förutsättningar, och så har det alltid varit. Det ska skolan kunna hantera. Men i praktiken kan skolan inte alltid det.

Om du märker att ditt barn far illa i skolan så behöver du som förälder ta ställning till vad som är bäst för just ditt barn. Det finns ibland tre sätt att åtgärda situationen, och samtliga alternativ har såklart både för- och nackdelar:

  1. Försöka åtgärda situationen på plats genom att sätta in extra stöd i klassrummet, till exempel en elevassistent.
  2. Byta klass inom samma skola, antingen till en annan ordinarie klass eller till en resursklass (kallas även för särskild undervisningsgrupp eller specialpedagogisk grupp).
  3. Byta skola, antingen till en annan ordinarie grundskola eller till en resursskola (en särskild skola där lärarna har erfarenhet av barn med samma typ av svårigheter).

Vad är en resursskola?

Resursskola är en term som kommunerna använder för de särskilda skolor som tar emot barn som av olika anledningar inte klarar av att studera i den ordinarie grundskolan. Resursskolan följer samma läroplan som den ordinarie grundskolan, men tar större hänsyn till att alla barn är olika, har olika intressen och därför lär sig på olika sätt i olika takt.

Det som skiljer resursskolan från ordinarie grundskolor är till exempel att klasserna är mindre, pedagogiken är bättre anpassad efter individen och att personalen ofta har erfarenhet av barn med olika funktionsnedsättningar. Barnen kan till exempel välja att läsa ett ämne i snabbare takt och samtidigt få extra lektioner i ett annat. I en del resursskolor har varje elev en av skolans lärare som handledare. Handledaren har till uppgift att stötta och inspirera barnet för att uppmuntra till maximala förutsättningar i skolarbetet.

Det finns också resursskolor med fokus på barn med vissa diagnoser, till exempel barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller barn med autismspektrumtillstånd (AST). Resursskolan har uppstått i samband med att insikten om att barn med dessa diagnoser inte har en begåvningsnedsättning och därför inte hör till grundsärskolan.

Observera att resursskolan inte har något med grundsärskolan eller specialskolan att göra, som har sina egna läroplaner. Blanda inte heller ihop resursskolan med de resursklasser som finns på ordinarie grundskolor, som ibland även kallas specialpedagogiska grupper eller särskilda undervisningsgrupper.

Fördelar med resursskolor

  • Undervisningen kan anpassas tydligare efter barnens individuella behov.
  • Lärarna har utbildning och erfarenhet av barn med särskilda behov.
  • Barn träffar andra barn med liknande egenskaper och svårigheter, vilket främjar den sociala förmågan, skapar trygghet och minskar risken för trakasserier.
  • Resurserna är större per barn.

Nackdelar med resursskolor

  • Det kan skapa ett utanförskap, till exempel om ett barn enbart träffar kompisar från resursskolan på fritiden och därför tappar kontakten med sina andra kompisar.
  • Resursskolan kan ligga långt bort från hemmet, i värsta fall så långt bort att barnen inte kan sova hemma i veckorna.
  • Resursskolan kanske inte ger behörighet för fortsatta studier på gymnasiet om utbildningen blir allt för reducerad.
  • Svårighetsområden och destruktiva beteenden kan i vissa fall förstärkas om barn med samma sorts eller liknande svårigheter går i samma klass.

Valet av skola påverkar ditt barns framtid

Innan du placerar ditt barn i en resursskola kan du behöva ta reda på hur det kommer att påverka ditt barns framtida studiemöjligheter. Ger den skola du väljer behörighet för fortsatta studier på gymnasiet? Når eleverna på skolan godkänt i kärnämnena? Hur har det gått för andra barn som har gått i den skolan?

Det är med andra ord värt att göra en efterforskning innan du väljer skola åt ditt barn, eftersom valet av skola påverkar ditt barns framtida studiemöjligheter.

Sidan senast uppdaterad: 8 november 2013

Annonser: